- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVII : Utdrag ur inkomna utlåtanden /
24

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 E MIG R A T10 N S ü TRBDN IN G E N. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.

Hvad angår don ekonomiska ställningen bland den kategori af
hemmansägare, som icke äga tillräckligt stora hemmanslotter för att enbart af de egna
gårdsbruken kunna hafva sin utkomst, så torde denna icke hafva undergått
någon afsevärd förändring under den tid emigrationen fortgått., ty om än
biförtjänsterna måhända blifvit 3 à -t garnier större än för 30 à 40 år sedan, sa
hafva lefnadsomkostnaderna genom ökade anspråk på lifvet stigit i fullt ut
samma grad, hvadan den besparade arbetsförtjänsten nu snarare är mindre
än förut. Anmärkningsvärdt torde däremot vara, att den större
hemmansägarens ekonomiska ställning uudor tiden något försämrats, såsom en följd af dyrare
lefnadskostnader och ökade tillfällen till skuldsättning.

Do förtjänster, som stått den mindre jordbrukaren till buds, hafva
hufvudsakligen bestått i skogskörslor och diverse arbeten med skogsprodukter; och
hafva dessa under årens lopp, såsom förut angifvits, ökats i afsevärd grad,
särskildt genom alltjämt högre och högre arbetslöner. Det torde därför ic.ke
vara riktigt att söka en orsak till emigrationen i minskade biförtjänster eller
brist på sådana, utan torde snarare den omförmälda starka emigrationen från
rikets skogsbygder vara att tillskrifva den synnerligen goda förtjänst, som
vintertiden i dessa bygder står till buds och som dels medfört ökade kraf på
lefnadsförhållandena i allmänhet, och dels förmått den lösa befolkningen all
flytta ut frän skogsbygden, under förhoppning att på annat håll jämväl öfriga
tider på året vinna lika god utkomst. Detta antagande stödes i öfrigt af det
kända förhållande, att jämväl inom sällskapets område just i skogsbygderna
uppställas de största krafven pä arbetslönerna. 1 öfverensstämmelse härmed
står ock det faktum, att arbetslönerna inom sällskapets område i allmänhet
äro högre än i tätare bebyggda trakter af vårt land. Så är i Östergötland
den vanliga kontanta lönen till en statare ’200 kronor, då den här uppgår
till 250 ä 275 kronor.

2) Jämväl inom sällskapets område är såväl torpare- som isynnerhet
baek-ätugusittareklassen stadd i fortsatt minskning. Orsaken härtill torde nog
mången gång vara att söka hos sådana jordägare, som ej förstått att lämpa
rättgörelsen efter dagsverkenas nutida pris och värde, utan envist hållit på
att erhålla lika många dagsverken som förut., ehuru dessa stigit betydligt i
värde. Men måhända ännu oftare hafva torp blifvit obesatta på grund af dc
allmänt, jämväl hos dessa klasser ökade krafven på lifvets nödtorft, hvilka
ofta ej sammanfalla med hvad en del af de gamla torpen och backstugorna
i den vägen hafva att erbjuda, då de mången gång äro belägna i utkanterna,
af ägan, långt borta från bekväma vägar och kommunikationsleder samt äro
försedda med små och otidsenliga bostäder samt utan grannskap. I dessa
fall har det nämligen visat sig omöjligt för jordägaren att få hortlämua torpen,
huru billig rättgörelsen än varit. Härtill har ock bidragit den omständigheten,
att skötseln af ett torp i allmänhet ställer stora kraf på arbetskraften hos
kvinnan, hvilken oftast finner det bekvämaro att som hustru åt industriarbetaren
eller daglönaren endast sköta de inre bestyren, utan att behöfva befatta sig med
något yttre arbete, något som i ganska riklig mån därjämte är torparhustruns lott.
De höga tjänstehjonslöner slutligen, hvilka torparen fatt. utgifva till det
tjänstefolk, som mången gång erfordras för torpets skötsel och rättgörelscns
fullgörande, hafva ock bidragit till att minska torparens inkomst af torpet och
därmed gjort detta mindre begärligt.

Största orsaken till torpens försvinnande torde dock vara att tillskrifva
själfva torpsystemet. Detta är nämligen icke i något afseende anpassadt efter
nutida förhållanden samt ställer torparen i en rättsligt sedt osäker och
osjälf-ständig ställning, som är till skada för såväl honom och jordägaren som
fölen rationell utveckling af värt mindre jordbruk, enär torparen, då han icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutdrutl/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free