Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
37
verkspriset är 2—3 kr. pr dag fiir man oeb Tsb—2’25 för kvinna, där man
arbetar på egen kost.
Utvandringen bar ieke i någon nämnvärd man inverkat på
jordbruksdriften, tack vare att allt bättre arbotssparande maskiner ocb redskap kommit
till användning.
Att ordnandet med jordbrukskrediten är viktig kan icke bestridas, äfven
om denna fråga icke direkt kan sättas i samband med emigrationen utan
indirekt. I>et vore en välbetänkt åtgärd, om arbete för lånekassor med
understöd af statsmedel kunde, upptagas. De sockensparbanker, som finnas,
äro nog till nytta, men taga alltför höga räntor och fordra borgen eller
inteckning. (jenom att kunna lana med sitt lösöre såsom säkerhet, och
därigenom att mindre lånekassor efter andelsprincipen inrättades, skulle man kunna
in- och utlåna penningar till ungefär samma procent.
Landtmannaproauktemas försäljning vållar numera inom länet icke så
stora svårigheter. Genom andelsmejerier och andelsslakterier samt.
äggförsälj-ningsföreningar har mycket godt blifvit uträttadt. Så illa som det är ställdt
med denna afsättning inom en stor del af landet, iir det ej att förundra sig
öfver, att, jordbruket blir en dålig haudtering, som ger en dålig afkastning
och skapar emigranter. I)e allra nordligasto bygderna inom länet äro minst
lyckligt lottade i fråga om afsättningsmöjlighetcr, och där har jordbruket
svårast att kämpa sig fram. I)et enda, som härvidlag hjälper, är upplysning
för jordbrukarne samt möjligen någon organisationshjälp, t. ex. en fond för
billiga lån till upprättande af mejerier ni. m., ungefär på samma sätt som
torfindustrien blifvit upphjälpt. Dylikt understöd vore särskildt behöfligt i de"
mera efterblifna bygderna.
Till slut vilja vi anföra några tankar rörande de frågor man bör skänka
uppmärksamhet för att i största möjliga mån motverka emigrationen, och
särskildt sedt från jordbrukets ståndpunkt.
l:o) Man bör ined alla till buds stående medel arbeta för upplysning
bland de mindre jordbrukarne. Det. är icke på grund af likgiltighet
jordbruket skötes illa. utan det är bristande kunskaper, en brist som är sä
kännbar, att det vore lyckligt om man finge blicken öppen härför. Genom
ett, bättre bedrifvet jordbruk skall välmågan i hemmen ökas, och med detta
skola barnen lättare kunna hjälpas fram af sina föräldrar. Äfven bela landets
ekonomiska lif blir upphjälpt härigenom, och alla folkklasserna få erfara nyttan
häraf.
2:o) Genom att la mera kunskaper spridda bland jordbrukarne och bättre
ekonomiskt resultat af jordbruket, skola Hera armar dragas till detsamma.
Framförallt kommer intresset för egnahemsfrågan fram. När de mindre
jordbruken bli lönande och denna tanke får genomsyra alla samhällsklasser,
komma nog flera att, skatfa sig eget hem, och af dessa egnahemstagare skulle
nog ett flertal eljest lämna landet. Enligt hvad erfarenheten inom detta län
tydligt visat, står småbrukets upphjälpande och uppmuntran genom
undervisning, studieresor och premiering i nära samband med den rika utveckling
egnahemsfrågan här erhållit.
3:o) Billig jord måste anskaffas för egnahem, och egnahemstagarne erhålla
uppmuntran att spara. I bada fallen böra egnahemsföreningar bildas.
Egnahemsföreningar köpa jord till jämförelsevis billigt pris. Tnom detta län har
en ëgnahemsförening bildats, som omsatt jord för c:a 300,000 kr. under sitt
första verksamhetsår.
■4:0) Staten borde för det första ombilda alla sina torp till egnahem för
att hålla barnen vid fosterlandet. Därjämte borde för styckning lämpliga
domäner styckas sönder till egnahem, första tiden utarrenderas och efter 5—10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
