Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
43
formerna för låneförmedlarnes verksamhet förenklas; att verksamheten
utsträckes till att mera omedelbart befordra egnalienisbildningen genom
anskaffande och anvisande af för styckning lämpliga fastigheter; samt att sådan
styckning hufvudsakligen bör afse bildandet af mindre jordbruk, som gifva
ägaren fullt arbete för egen räkning och därmed möjlighet till full bergning,
hvilket icke i allmänhet kan vinnas a de egna jordbrukshem som kunna
skaffas med nu gällande bestämmelser 0111 lägenhetens maximivärde, åtminstone
icke när fråga är om skapande af ett fullt nytt hem.
Varberg 1 februari 1908.
Sven Håkanson. Gunnar Frisell. Johan H. L. Jansson.
Af Förvaltningsutskottet förordnade kommitterade för afgifvande af yttrande i
utvandringsfrågan.
Göteborgs ocli Bohus läns Hushållningssällskap.
l:o) Till belysande af såväl den först framställda som dc efterföljande
frågorna torde den anmärkningen böra förutskiekas, att den emigration, som
från länets landsbygd ägt rum till främmande världsdelar, säkerligen varit
mindre än från åtskilliga andra delar at’ vårt land, att den för närvarande
synes vara i aftagande samt att den delvis ersatts med en ej oväsentlig
åter-invandring, hvarför man torde vara berättigad att säga. att den ej,
åtminstone i länets mera bördiga och med goda kommunikationer försedda delar,
varit för jordbruksnäringen ruinerande. Den kännbara brist på arbetskraft,
som råder inom denna näring och som hotar att omöjliggöra bedrifvande af
jordbruk af större omfattning, är i vida mera mån beroende på omöjligheten
af att lör jordens brukande betala så höga aflöningar, soin sedan lång tid
tillbaka utan svårighet stått att. vinna i städerna eller vid sysselsättning i
industriens, fiskets och sjöfartens tjänst.
1 sammanhang härmed torde böra framhållas, att vådan och olägenheten
för länets jordbruk i detta afseende är i stort sedt jämförelsevis ringa, enär
den bohuslänska jorden redan nu iir så sönderstvekad i smålotter, att en
mycket afsevärd del af densamma kan skötas af ägarne och innehafvarne utan
anlitande af främmande hjälp.
Statistiken för är 1906 gifver nämligen vid handen, att af inom Göteborgs
och Holms län befintliga 12,525 brukningsdelar endast 15 hafva en inägoareal
af mer än 10() hektar, under det att 547 innehålla öfver 20 till och med
100 har, samt. att icke mindre än 11,963, eller mer än 93 procent af hela
antalet ej na upp till mer än högst 20 hektar åker och äng. När till
sistnämnda kategori läggas befintliga 3,878 jordtorp och andra jordlägenheter,
torde man våga säga, att den till åkerbruk lämpliga delen af Göteborgs ocli
Bohus läns jord redan nu är sä sönderstyckad, att det torde kunna
ifrågasättas, huruvida det. kan vara ekonomiskt och socialt gagneligt att i
vidsträcktare män forcera ytterligare styckning af densamma.
Af det anförda framgår, att antalet hemmansägare, som icke äga
tillräckligt stora hemmaiislotter för att enbart af de egna gårdsbruken kunna
hafva sin utkomst, iir ganska stort, men torde den ekonomiska ställningen
bland dem, om man undantager länets fjällbygder och frän kusten mest
aflägsna delar, i allmänhet vara god, enär biförtjänster genom arbete hos
närboende grannar, genom sysslande med olika slag af handtverk, genom tillfällig
anställning vid närliggande stenhiiggerier och andra industriella anläggningar
och genom biträde vid det under vintern pågående sillfisket hittills i ganska
riklig mån stått till buds. Ifrågavarande del af den jordbrukaude hefolk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
