Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 EMIGR A TION SUTK ED NINGEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
För omkring 40 ur sedan fanns tillgäng j>å dylika biförtjänster på alla
större gårdar, särskildt vid utförande af nyodlingar, dikning, skörd och
tröskning m. m., hvarjämte vintertiden i skogsbygden timmerdrifniiig och
skogs-körslor stodo till buds.
l)e lätta kommunikationerna och goda konjunkturerna inom bruks-,
kalk-och pappersindustrien hafva utöfvat ett afgjordt menligt inflytande på
jordbruket. De gamla ofvannämnda biförtjänsterna finnas delvis kvar, och
arbetspriserna för dylikt arbete ha samtidigt stigit, men biförtjänsterna sökas
numera i första hand pä annat område.
De, som äro bosatta i närheten af industricentra samt. där kalkbränning
utföres, söka sig i allmänhet arbete därstädes för den tid, som ej åtgår til
hemmanets skötsel.
I andra hand söker dylik hemmansägare arbete vid för handen varande
byggnadsföretag, hvilka arbeten under de senaste tio åren aflönats särdeles
väl, och först i sista hand söker ban nu tillfälle till biförtjänst såsom
jordbruksarbetare på större egendomar. Att utvandringen frän skogsbygderna är
stor torde delvis bero därpå, att aftagande skogstillgång vållat en minskning i
arbetsförtjänsten, delvis därpå att de stora lönerna vid industriella verk och
inrättningar frestat till antingen invandring till städerna eller emigration.
2. Hvad anledningarna till torpens försvinnande angår, så torde dessa
nog vara att söka hos såväl jordägare som torpare, ehuru öfvervägande hos
de förra.
Under senare delen af förra århundradet, då spannmålspriserna voro höga
och jordvärdet steg, samtidigt, med att arbetskraften var jämförelsevis billig,
funno egendomsägarne med sin fördel förenligt att i allt större utsträckning
införlifva torpen med egendomarna. En bel del torp under egendomarna
blefvo dä indragna och torpstugorna nedrifna, och härigenom uppstående
minskning i arbetskraft ersattes af billiga statare samt ogift tjänstefolk.
Återstående torpare behandlades i allmänhet utan förståelse af jordägarne.
I samband med ökningen af arbetsförtjänsterna, och följaktligen äfven
arbetslönerna, på alla andra häll försummade jordägarne att i tid gifva sina
torpare motsvarande nedsättning i dagsverksskyldigheten samt, ökning i
ersättningen för öfverdagsverken, och då arbetspriserna å lejd arbetskraft stigit
sä högt., att innehafvande af sex dagars torp ej längre förmådde betala sina
drängar de höga löner, som af dessa fordrades, var det egentligen dylika
större torp, som visade sig vara omöjliga att besätta med torpare.
Någon större minskning af mindre torp (2 å 3 dagars torp) samt
afgjord svårighet att besätta dessa med torpare torde bär inom länet ej
förekomma.
Å andra sidan har den ovissa äganderätten till torpet gjort, att torparen
själf ej nedlagt det arbete och det intresse på torpets skötsel, som varit
erforderlig tör att ban af detta skulle kunna hafva sin bärgning, utan vid
ogynnsamt resultat skyllt detta på torpets dåliga beskaffenhet, och hans barn
hafva hellre gått. öfver till industriarbetet, med dess höga löner, eller emigrerat,
än de med allvar tagit itu mod fädcrnetorpcts rationella skötsel, då de ej
haft någon garanti för att ett sålunda upparbetad! torp för samma prestationer
fått stanna uti familjens ägo.
Backstugusittarne hafva nu i allmänhet nästan försvunnit. Deras barn
hafva i allmänhet sökt sig bättre arbetsförtjänst vid industrien öller emigrerat,
och då de gamla dött, hafva husen vanligen bortförts och jorden lagts till
hemmanet, detta sä mycket mer, som såväl kommunerna som enskilda hindrat
nya åbor att Hytta in i de gamla aflidna innehafvarnes ställe, af fruktan att
dessa på ett eller annat sätt kunde komma att falla fattigvården till last.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
