Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’8 EMIGKATIONSCTItEDNINGEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
allmänhet förefinnes hos torparen, som mindre ofta kommer i arbete vid
hufvudgården. Än mera är detta fallet, niir det gäller körning och skötsel
af hästarna, hvilka allt mera undanträngt oxarna vid jordbruket. Den mindre
ömtåliga oxen kräfver ej samma erfarna omvårdnad soin hästen; oxens körning
kan uppdragas at hvilken torpare eller torpardräng som helst. IJästcns
körning och skötsel måste däremot anförtros åt person med mera hästvana, än
torparen eller hans dräng i regeln äga, hvarjämte täta ombyten af vårdare
och körnre för hästen böra undvikas.
Alla dessa förhållanden ha medverkat till, att den större jordbrukaren
mer och mer måst anställa statare i stället för torpare. Svårigheten att anskatfa
kvinnliga tjänare, som velat åtaga sig mjukningen i ladugården, bar
ytterligare bidragit till stataresystemets större användning, enär stathustrurna varit
lättare att fä till hjälp vid mjölkningen (2 à 3 gånger om dagen), än de
mera aflägset, boende torparhustrurna.
Men äfven stataresystomct har sina väsentliga brister, ej minst den, att
stataren i allmänhet ej har samma möjlighet som torparen att genom extra
arbete förbättra sin ekonomi, och att ban därför ej sällan blir mindre nöjd
med sin lott.
Fördelaktigast för såväl jordägare som jordarbetare torde därför vara
ett mellanting mellan de nu nämnda bäjrge systemen, ett tredje system, som
man skulle kunna kalla »stattorpssystemeti eller kanske hellre
»dagspennings-torparesvstemet», därvid det åt jordbruksarbetaren upplåtna, ej för långt från
hufvudgården belägna torpet, endast omfattar ett par tunnland jord, lagoni att
föda en eller två kor med något tillskott af hö och halm frän egendomen,
och dä torparen dagligen kan vara i arbete vid hufvudgården mot åtnjutande
af dagspenning — som i sådant fall, beroende på årstid, växlar mellan 1-26
à 3 kronor, — och äfven hans hustru kan stå till tjänst vid
mjölknings-arbetét i husbondens ladugård.
Detta system ställer sig visserligen något dyrare för jordägaren i följd
af det behöfliga större antalet åbyggnader, men medför afsevärda fördelar
både tör jordägaren, som därigenom erhåller en mera tillfredsställd och oftast
dugligare arbetarestam, och äfven för jordbruksarbetaren, för hvilken
därigenom större utsikter till ekonomisk förkofran, om än genom ökadt arbete,
yppa sig.
3. Tillgången på arbetskraft i jordbruket har på de senaste åren
väsentligt förminskats såväl genom utvandring ur riket som än mer genom
industriens och städernas dragningskraft.
Ä andra sidan har genom förbättrad, mera arbetsbesparande redskap
behofvet af arbetskraft i någon mån äfven förminskats. 1 ett och annat fall
inom länet har bristen pä arbetskraft för mjölkning nödgat vederbörande
ladugårdsägare att afyttra hein eller en del af kreatursbesättningen.
Arbetsprestationerna ha i åtskilliga trakter af länet försämrats genom
en viss intresselöshet bos jordbruksarbetaren, påverkad som ban i dylika fall
flerestädes blifvit af socialistisk agitation.
I detta sammanhang ma omnämnas, hvad en arbetare, som återvändt, till
Sverige efter 14 års vistelse i Amerika, yttrat, till en af gillesordförandena
vid samtal om arbetsförhållandena här hemma och i Amerika. Yttrandet
lydde så: »Om en person sattes i tillfälle att här utföra fritt arbete d. v. s.
ackordsarbete, så skulle han förtjäna lika mycket som i Amerika, och
utvandringen skulle genom sådana anordningar betydligt förminskas, alldenstund
lefnadskosthaderna bär äro mycket billigare än i Amerika.»
4. Hvad Örebro län beträffar, kan — med undantag af hvad förut
sagts om slopande eller förminskning af kreatursbesättningar i vissa enstaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
