Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSHÅLLNING SS ALLS K A PEN.
till uppgift ntt förmedla försäljningar, vore detta gifvetvis å orter, där
landt-mannaprodukter i någon afsevärd omfattning Unnas till afsalu, till fördel för
landtbruket.
7:o. Beträffande statens egnahemsfråga synas vissa förändringar med
afseende på lånen vara önskvärda, såsoin att beloppen, som tinge utlämnas,
ökades, på samma gang äfven en mindre del af det uppskattade
lägenhets-värdet kunde utlämnas. Äfvenledes uttalas ofta önskvärdheten af förenklingar
i formaliteterna vid afsöndringar. Naturlig egnahemsbildning förekommer här
i stor utsträckning vid arfskiften och genom s. k. sämjedelningar.
Hvad som här i Dalarna, uti hvad beträffar jordbruket, mer än annat
bidrager till ökad emigration, är den för långt gångna ägostyckningen. Genom
denna har brukningen sa fördyrats och kommit att blifva så besvärlig, att
innehafvaren af ett sålunda sönderstyckadt jordbruk ofta tröttnar och finner
med sin fördel förenligt att afyttra egendomen till första spekulant, som
vanligen är nägou representant för sågverksindustrien. En del af dessa f. d.
hemmansägare söka sig visserligen nya egendomar i södra delen af länet eller
andra provinser, men att en annan del följer med strömmen till Amerika
är ju alldeles gifvet.
Falun den 23 januari 1908.
I’å Kopparbergs läns Hushållningssällskaps Förvaltningsutskotts vägnar:
F. Holmquist.
llengt Torssell.
Gäfleborgs läns Hushållningssällskap.
l:o. Hemmansklyfningens och ägostyck ningens fortskridande under de
friare former, som varit gällande under de sistförflutna 25 ären. anses icke
hafva haft det inflytande pä jordbruksnäringen, att emigrationen däraf ökats.
Tvärtom förhåller det sig väl sä. att ägostyckningen befrämjat bildandet af
ett stort antal hein på egen grund, där jordbruket med dess nuvarande
staud-pnnkt visserligen icke alltid hell förmatt gifva full bärgning ät ägaren och
hans familj, men där detsamma likvisst i förening med biförtjänster af
industri, handtverk eller fiske utgjort en sä pass fast grundval för
lifs-behofvens fyllande, att ägaren icke gifvit vika för frestelsen att emigrera.
Möjligheten att vid nu rådande konjunkturer på arbetsmarknaden kunna
ta dela upp hemman med stort behof af främmande arbetskraft i mindre
lotter med lämplig areal akcr för hvarje och med ett behof af arbetskraft,
som icke öfverstiger det mätt, som kan presteras af familjens egna medlemmar
och ett fätal hjälpdagsvcrkare, måste anses hafva kraftigt befrämjat en
intensivare drift af jordbruket och dess förmåga att lifnära en större befolkning.
På grund af de rika tillfällen till arbetsförtjänst, som numera stå de
mindre jordbrukarna till buds, kun man säga, att den kategori af
jordbrukare, som icke äger tillräckligt stor åkerareal att pä jordbrukets
nuvarande ståndpunkt enbart af de egna gårdsbruken kunna hafva sin utkomst,
innehar en i allmänhet tämligen god ekonomisk ställning.
Skulle en mindre god sådan hos de jordägare det här är fråga om
hafva kunnat vara en väsentlig orsak till emigration, då borde också
emigrationen, i hvad den afser denna särskilda jordbrukarcklass, hafva aftagit i och
med dagspenningens höjning. Dä emellertid statistiken sanuolikt visar, att
emigrationen under de senaste åren med goda arbetsförtjänster ej varit mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
