Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KU Nil L. H US IIÅ LLNIKGS5ÄLLSK A 1>K X.
65
förlorade sin tillit till jordbruket, som likvisst i århundraden därförut hade
varit dess säkra stöd, och denna tillit har ännu i våra dagar icke
återvunnits, trots de gynnsamma förhållanden för denna näring som nu råda, i
jämförelse med flydda, men glömda svårare tiders.
Odeladt godt har sålunda trävaruindustrien icke verkat för länets
jordbruk, äfven om man i närvarande stund har svårt att i Norrland kunna
tänka sig ett lönande åkerbruk utöfver familjens behof utan industriens
arbetare såsom afnämare af husdjursskötselns och jordens öfverskott af
produkter.
De höga arbetspriserna synas hafva kulminerat i midten af 1870-talet,
hvarefter de sjönko för att återigen så småningom stiga.
’2:o. Torpare i sydsvensk bemärkelse torde aldrig till något nämnvärdt
antal hafva förekommit" i Gäfleborgs län. Uppkomsten af torpare i
norrländsk bemärkelse härleder sig från den tid, då hemmansklyfning ej
användes, utan äldste sonen blef ägare till den af föräldrarne brukade jorden,
under det att ät de öfriga arfstagarna undantogs endast en liten jordlott åt
hvarje, lagom stor för uppförande därå af en stnga och tillräcklig för födande
af en eller annan ko, allt enligt kontrakt med nyttjanderätt till jorden för
längre eller kortare tid.
Under senare tider, allt efter som dessa kontrakt utgått och ägostyckning
mer allmänt kommit i bruk, bar antalet torpare allt mera förminskats och
kommer nog att i framtiden så godt som försvinna.
Någon menlig inverkan på jordbrukets framtida utveckling torde emellertid
ej vara att befara af dessa förändrade förhållanden i jordens fördelning.
Den kategori af arbetare, s. k. lackstugusittare, som voro ganska
allmänt spridda öfver hela länet, torde i allmänhet numera vara stadd på retur.
De lösa arbetare, som befolkade dessa stugor, hafva föredragit att flytta
närmare industricentra, där ett hela året stadigvarande arbete med god
förtjänst bjudits dem. De nutida allmänt goda arbetsförtjänsterna hafva äfven
möjliggjort förvärfvandet af fri grund till byggnadsplats, antingen i hemorten
eller vanligast i närheten af städer, sågverk, bruk eller stationssamhällen, och
pä detta satt har den forne backstngusittaren inkorporerats i
industriarbetare-klassen, antingen med hem på egen och fri grund eller med hyrd eller at’
arbetsgifvaren bekostad fri bostad. Den själfständighetskänsla, som utmärker
vår tiils arbetare, har icke gjort det tilltalande för honom att såsom
back-stugusittare vara beroende af jordägaren och dennes bestämmelser om villkoren
för stugans bibehållande på platsen!
Genom den forne backstugusittarens öfvergång till industriarbete förlorar
jordbruket en billig och lätt tillgänglig arbetskraft. Till denna sin förlust
hafva dock jordbrukarne själfva mycket bidragit genom att envist förneka sina
arbetare att af dem få köpa litet jord till odling eller bebyggande. En
billig mänsklig arbetskrafts återbördande till jordbruket står därför i det
mest intima samband med egnahemsrörelsen, i synnerhet med den gren af
densamma, som åsyftar tillkomsten af små jordbrukarehem.
Det förut antydda, i Norrland allmänt förekommande bruket, att föräldrarna
sälja sina hemman till underpris till ett af barnen i stället för att dela
desamma i lika lotter mellan sina bröstarfvingar, har onekligen, i all synnerhet
i, de fall, då det gällt större hemman, föranledt sä stor grämelse bland do
syskon, hvilkas rätt däraf kränkts, att de lämnat fosterlandet, och bar detta
bruk dessutom i ej ringa mån motverkat uppkomsten af en intensivare
jordkultur.
Ilar hemmanet däremot sålts utom familjekretsen, exempelvis till ett
trävarubolag, så att det gamla hemmet ej längre existerat, sä har försäljningen
5—00787
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
