Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 K M IG RATI O X S U TR liDN IN G EN ■ BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
kunnat föranleda hela familjens emigration, enilr det starkaste band, nämligen
besittandet af jord, som dittills fästat den vid fäderneslandet, därigenom
slitits.
r):o. Sedan trävaruindustrien började utvecklas, har bristen på
arbetskraft i jordbruket gjort sig alltmera kännbar och är f. n. rätt stor.
Jordbrukarna anse sig icke kunna betala sina arbetare de dagspenningar, som
industrien bjuder, och få därför i regel nöja sig med i allmänhet undermåligt
och därför billigare folk. Härtill kommer att, äfven om jordbrukaren betalar
samma daglön som industriidkaren, han likväl ej erhåller arbetsfolk med samma
lätthet sorn denne, emedan det jämförelsevis lättare, last mer eller mindre
hälsoskadliga arbetet i fabrikerna är mer tilltalande än det tunga
jordbruksarbetet. Industrien nedsätter eller rent af borttager förmågan af och viljan
för arbete med jordbruk, ja, arbetarna anse detta arbete simpelt och
föraktligt.
De få arbetare återigen, som ännu återstå till jordbrukets tjänst, anse sig
i jämförelse med industriarbetarna dåligt betalade och prestera därför ett.
minimum af arbete äfven vid dagspenningar af kr. 2’5o à 3’oo pr dag. En
minimiprestation af arbete med nyssnämnda arbetslöner resulterar emellertid
förvisso i ett maximipris för utvecklad verklig arbetseffekt, och däraf kommer
det sig, att det norrländska jordbruket f. 11. har att betala do i realiteten
dyraste arbetspriser, vida dyrare än industriens.
Denna dyra arbetskraft behöfver likväl icke och torde ej heller så ofta
hafva resulterat i jordägares emigration, ty dels är den egna torfvan för kär
att lämna, och dels äro mäktiga krafter i rörelse för att eliminera bort
olägenheten af det dyra arbetet. I den mån nämligen, som
Hushållningssällskapets intensiva upplysningsarbete 0111 rationell jordbruksdrift vinner
insteg hos allmogen och de pågående hemmansklyfningarna hinna skapa mindre
jordbrukslägenheter, kommer äfven behofvet af lcgd arbetskraft att minskas,
och till detta resultats förverkligande arbetar äfven industrien rastlöst genom
tillverkningen af alltmer fullkomnade redskap och maskiner, ined hvilkas hjälp
djurkraft kan utbyta handkraft. Planläggningen af jordbrukets drift kan
också mer, än hvad nu är fallet, rättas efter arbetsförhållandena på orten,
och i sista haml hafva jordbrukarna alltid makt att genom sammanslutning
i föreningar till försäljningsväsendets ordnande hälla sig skadclösa tör de höga
arbetslöner, som de omöjligen vid behof af |egd arbetskraft kunna undkomma
att betala. Af allt detta framgår fullt klart, att ett effektivt
upplysningsarbete på jordbrukets område bör vara Statens kraftigaste inedel till att
motverka olägenheterna för jordbrukarne af industriens för landet i stort sedt
glädjande uppsving och stora arbetsförbrukning.
4:o. Åkers utläggning till betesmark har inom länet icke
förekommit-bland bönder och mindre jordbrukare i allmänhet, tvärtom uppodlas inom
länet årligen icke obetydliga jordarealer till åker.
Rotfruktsodlingen är stadd i ett glädjande raskt framåtskridande på de
flesta orter. Där motsatsen någonstädes är rådande, beror den på okunnighet
hos befolkningen om rotfruktskulturens betydelse eller på ovilja mot, hvad
företrädesvis gamla jordbrukare ännu gärna vilja gifva namn af nya påfund.
6:0. Angående liypotekshrediten torde man med fog kunna påstå, att.
hypotekslånen fortfarande beviljas till alltför låga belopp i förhållande till de
bypotiserade egendomarnas verkliga värde. Om staten såsom längifvare toge
denna kredit om hand och beviljade lån mot säkerhet l såväl jord som
byggnader intill åtminstone tvä tredjedelar af fastighetsvärdet och mot ränta,
motsvarande statens själfkostnad för penningarnas uppbringande och rörelsens
skötande, så borde fastighetskrediten komma att. i hög grad främja jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
