Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN. 73
På 1870-talet kommo livad nian kallade de »goda tiderna». Förtjänsten
i skogarna var mer än riklig. Penningar strömmade in. Men jordbruket
kom att ännu mer försummas.
Det allmänna talesättet, att »jordbruket bär sig icke», blef en trosartikel.
En obestridlig sanning låg äfven däri, sä till vida, som ett jordbruk som
icke skötes rationellt, med omsorg och omtanke, ju aldrig kan bära sig.
Så kom norra stambanan att dragas genom länet. De fordna
förvärfs-grenarna med handel pä vanligt sätt samt körning af foror från Norge eller
Sundsvall togo slut. Förtjänsten i skogarna med afverkningar blefvo mindre
ocb begränsades sä, att endast ett mindre tal af jordbrukarne där fann arbete
och utkomst.
För det stora flertalet återstod just ej mycket annat än tvenne vägar att
välja: antingen att pä allvar blifva brukare af jorden och lefva på dess afkomst
eller sälja hemmanet till trävarubolaget och bli arrendator för att förvissa sig
om utsikten till förtjänst med skogsdriften under vintern — eller resa till Amerika.
De som stannade vid jorden på egen torfva hade naturligen under
genombrottstiden stora svårigheter att öfvervinna: bristande kunskap i jordbruksläran,
benägenhet att af gammal sedvana hälla sig till föråldrade brukningsmetoder,
en jord hvars kultivering försummats och som sålunda icke omedelbart gaf
ersättning för det nedlagda arbetet, en genom skogsdriften fördyrad
arbetskraft, hvars användande jordbruket, icke förmådde med fördel betala.
De äter, som sålde sina hemman till bolagen och blefvo arrendatorer, de
försummade i regel jordbruket ännu mera än förut: lefde på vinterns
afverk-ningsförtjünster jämte tilläfventyrs kvarvarande köpeskilling för hemmanet
några år, för att, då lifvet som arrendator förr eller senare blef för trist,
emigrera till Amerika.
För den arbetare som lösts från den egna torfvan blir penningen den
allt reglerande faktorn och värdesättaren i lifvet. Och da i bref från bekanta
erhöllos underrättelser att dagpenningen i Amerika utgjorde SJ’7s à 3 dollar,
blef, vid reducering i svenskt mynt, detta en dagpenning så väsentligen större
än här, att den måste locka.
Detta är i korta drag den bakgrund, mot hvilken man för detta län kan
betrakta sammanhanget mellan emigrationen och jordbruket.
Vid en öfversikt af ställningen inom länet skall man finna, att i de socknar,
där relativt ringa skogstillgäng varit radande och befolkningen tvingats tidigt
drifva intensivare jordbruk, där rader ett, jämnare fördeladt välstånd bland
hefolkningen. Där hafva mejeri-, mjölk-, kontroll- och andra landtmannaföreningar
kommit i verksamhet, och där är emigrationen jämförelsevis ringa.
I äter andra socknar med begränsad skogstillgång, men före järnvägens
tillkomst liggande sä att säga i stråkvägen för den gammaldags varuforslingen,
där befolkningen sålunda fordom hade en del af sin utkomst af lasskörning,
i dessa socknar tvingades också befolkningen, sedan handeln tagit andra vägar,
att ägna jorden intensivare arbete. Där var kris en tid, men i mån af
jordbrukets höjande har den ekonomiska ställningen i synnerhet under de sista
ären väsentligt förbättrats, och emigrationen i någon man aftagit.
I de delar af länet äter, där skogstillgången varit störst, förtjänsterna i
skogarna för befolkningen stora, där är jordbruket mest försummadt och
emigrationen störst.
Här inträffar salunda det förhållandet, att i de trakter af länet, där
arbetet betalas bäst, där är emigrationssiffran högst.
Andra orsaker än den af dagsförtjänstens storlek måste tydligen
medverka till emigrationen. En bland de förnämsta torde vara, att en befolkning
utan egen jord löses frän hemkänslan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
