Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
75
5) Bland de mindre jordbrukarne förefinnes visserligen ott allmänt
önskemal om åstadkommande af en billig och ändamålsenlig jordbrukskredit. Huru
•och på hvilket sätt denna skulle ordnas för att blifva pä samma gång
ändamålsenlig och betryggande, är dock en fråga, som icke torde vara sa* lätt
att lösa.
Ett sätt att börja med vore måhända beredande- af tillfälle till
erhållande af billig förlagskredit. Denna borde da möjligen ställas i samband med
6) en fastare organiserad sammanslutning af jordbrukare i landtmanna
föreningar för ordnandet af landtmannaprodukternas försäljning och att för
delägarne anskaffa förnödenhetsvaror för jordbrukets behof. I samband mod
denna verksamhet borde vara möjligt att, under nödig kontroll öfver de
lane-sökandes verksamhet, kunna anordna förlagslånerörelse i ändamål att bereda
jordbrukarne nödigt förlagskapital för deras handtering.
7) Som förut antydts finnes inom Jämtlands län nästan obegränsad tillgång
på näringsrika odlingsmarker, lämpliga för odling och bildande af egna hem.
Uppenbart är, att utvandrings- och egnahemsfrågan stii i innerligt
sammanhang. 1 och med att befolkningen kan med lätthet förvärfva sig ott eget
hem, skall utvandringen minskas.
Men att på ett fullt tillfredsställande sätt ordna denna fråga stöter på
en del svårigheter. Den egnahemslånerörelse, som hushållningssällskapet
förmedlar, lämnar åtskillig erfarenhet i detta afseende.
A ena sidan har den hemlösa befolkningen att börja med ställt sig tveksam
och oförstående inför den i deras ögon onödigt formalistiska ordningen. Men
den synpunkten kan öfvervinnas.
Af mera betänklig art är, dels att de jordägare, som äro i behof och
sålunda villiga att sälja jord, oftast hafva sina hemman intecknade, hvarigenom
hinder möter fa afsöndringarna gravationsfria, dels och isynnerhet att do mera
burgna ägarne af jorden så ofta ställa sig oförstående af frågan från
synpunkten af allmänt väl och se den uteslutande från privatintressets.
Erfarenheten har ofta gifvit, vid handen, att jordägaren ställer priset å
den jord, som till eget hem skall upplåtas, så högt, att den fördel som med
egnahemslånet afsos för nybyggaren i stället skulle komma säljaren af jorden
tillgodo, och då är ju syftemålet med egnahemslånet omöjliggjordt.
För det ena som det andra måste rådas bot: dels genom upplysning och
omarbetning af de gängse uppfattningarna, dels måhända också, pa orter där
det visat sig nödvändigt, genom inköp af större egendomar för styckning.
För såväl detta som för möjligheterna och sätten att. befordra den
naturliga egnahemsbildningen vid arfskiften o. d. torde vara nödvändigt att hem
mansklyfuingar, ägostyckningar och jordafsöndringar genom statens försorg
ordnas sa enkelt och billigt som möjligt, att icke de dryga kostnaderna och
besvären härför ställa sig afskräckande och hindrande.
Östersund den 30 januari 1908.
J. F. Broman. Gustaf Eriksson. A. Mattsson.
Af Förvaltningsutskottet förordnade kommitterade.
Västerbottens läns Hushållningssällskap.
l:o) Först ma nämnas att hemmansägarne inom länet äro nästan
samtliga at|, hänföra till mindre jordbrukare, mod skattetal af ifrån 1 till högst
V 2 mantal och mod odlad jord ifrån 2 till 20 hektar a kustlandet samt 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
