- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVII : Utdrag ur inkomna utlåtanden /
81

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.

81

Pc inkomster, som arbetare och en del mindre hemmansägare haft. vid
sågverken vid kusten, hafva däremot varit stadda i ett sakta men säkert
stigande. Också har det visat sig, att emigrationen varit större i de
kustsocknar, t. ex. Råneå, där ingen sågverksindustri finnes förlagd, än i de
kustsocknar som ägt sådan industri.

De göda arbetstillfällen, som pä sista tiden erbjudit, sig vid de
lappländska gruffälten, hafva i hög grad bidragit till att minska emigrationen från
Norrbottens län. Ifrån vissa socknar har en stark utflyttning af arbetsfolk
ägt rum, fast- den icke fört längre än till Kiruna och Malmberget.

Järnvägsanläggningarna inom länet hafva äfven i viss mån utöfvat sitt
inflytande på de biförtjänster, som stå länets jordbrukare till buds. Så hafva
inom de delar af länet, där järnvägen framdragits, den sedan äldre tider
förekommande lasskörningen af varor upphört eller ändrat riktning. Numera
förekomma dessa varutransporter hufvudsakligen upp efter Torncälfven, dit
järnvägen ännu ej nätt, samt ifrån norra stambanan och riksgränsbanan upp
till lappmarkssocknarnas kyrkoplatser.

2:o) Inom Norrbottens län finnas belt få torp i egentlig mening. Inom
vissa sockor, såsom Arjeplog, Jockmock, Gällivare och Juckasjärvi socknar
samt Muonionalusta kapell, hvarken finnas eller hafva funnits några andra
torp-lägenheter än de pä sista tiden å kronoparkerna upplåtna s. k. kronotorpen.
I de socknar, där tör]) finnas, är deras antal ytterst ringa. Detta står i
samband med Norrbottensböndernas förut framhållna obenägenhet att lämna
ifrån sig någon del af sitt hemman, äfven om detta är så stort att sådant
utan någon olägenhet kunde ske. I ifrågavarande fall förorsakas denna
obenägenhet att upplåta torpställen å utmarkenia ofta af vederbörandes fruktan
för att den långt frän byn bosatta torparen skall kunna göra skada pä skogen.
Därför lämnar vederbörande hemmansägare hellre tillstånd till att, inom
själfva byn uppföra en backstuga.

ßackstugusittareklasscn är ocksä ganska talrik inom Norrbottens län,
isynnerhet inom Törnedäten. Då dessas existensmöjligheter på de flesta ställen
äro synnerligen begränsade, äro de tvungna att söka sig bort till sädana
trakter, som kunna erbjuda de bästa arbetsförtjänsterna. Hackstugusittarnes
antal minskas därför i de flesta socknarna, i det att de dels emigrera, dels
utflytta till industrisamhällena inom länet, särskildt till Kiruna och Malmberget.

;!:o) D& några större jordbruk icke finnas inom Norrbotten — med
undantag af några af sSgverksägarne innehafda egendomar, — så har
ut-vandri ii "’G n icke utöfvat något större inflytande på tillgången på arbetskraft i
jordbruket. Att denna tillgäng under de senaste årtiondena minskats har ej
varit beroende pä emigrationen såsom sådan, utan pä den konkurrens, som
den inom Norrbotten uppvuxna sågverks- och grufindustrien åstadkommit på
arbetsmarknaden.

4:o) Icke heller kan man med fog säga, att utvandringen såsom sådan
varit en omedelbar orsak till att jordbruket på sina håll inom länet blifvit
tillbakasatt. Utläggning af alter till betesmark torde ej hafva förekommit
inom detta län. och att rotfruktsodlingen gjort och gör små framsteg är
beroende pä andra orsaker än emigrationen, i främsta rummet på befolkningens
obekantskap ined denna odlingsgren.

5:o) Att en billigare och ändamålsenligare jordbrukskredit skulle vara af
stor betydelse för utvecklingen at detta läns efterblifna jordbruk, är visserligen
sant, men dä Hushållningssällskapet ännu icke upptagit den frågan pä sitt
arbetsprogram, anser sig Sällskapet icke böra här göra något uttalande eller
framställa något förslag i denna invecklade och svårlösta fråga.

6 —01)7)17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutdrutl/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free