Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSSTATEN’.
85
En stor kontingent till utvandrareströmmen lämna torparne. Som ofvan
påpekats, upphör, dltr skogen skörtats, den jämna arliga arbetsförtjänsten för
desse; husen ä torpen få förfalla, och ägaren vill eller kan ej bistå innehafvarnc
med Virke och penningar tili husens underhåll och ombyggnad. Själf saknar
torparen, sedan arbetsförtjänsten minskats, medel härtill. lJocl; måste ban
för sitt torp lägga en dryg arsafgäld. Äfven å de större egendomarne äro
torparne ofta försedda med eländiga bostäder, och hellre än att anständigt
bebygga torpet låter ägaren torparen afflytta för att på annat ball eller i
annat land söka sin utkomst. Torpet utlägges sodan till skog.
Ty värr förekommer enahanda förhållande å statens skogsdomäner. Detta
tillvägagående är emellertid icke blott, nr nationalekonomisk synpunkt
förkastligt; egendomsägaren far förr eller senare erfara ölägenheterna af att låta
sina torpare afflytta.
Vid den nu radande bristen å arbetsfolk, som pä sina Btällen i hög grad
försenar och fördyrar jordbruksarbetet samt mångenstädes omöjliggör ett
intensivt skogsbruk, bör det vara synnerligen angeläget för hvarje egendomsägare
att söka bibehålla sina torp. A kronoparken Kroppefjäll, omfattande cirka
3,000 har, fanns förr en mängd torp; nu äro de flesta utlagda och torparne
afflyttadc. Följden har blifvit att för närvarande saknas folk till utförande
å kronoparken af behöfliga skogshuggningar och arbeten, till stor förlust lor
staten.
En mängd skogshemman å Dalsland af betydliga vidder ägas af norska
bolag. Dessa sköfla visserligen ej skogen men utlägga vanligen torpen och de
mindre gärdarne till skog. Till afverkningarnc, som ske med liinga tidsrum
mellan hvarje, användas lösa arbetare. Genom ett, dylikt förfarande blifva
emellertid gårdarne platt öde, sa att a desamma höres hvarken 2hund skälla
eller hane gala», i ty att. deras forna befolkning måst öfverge sin fädernebygd
för att i främmande land fä sin utkomst.
.lag vägar med afseende på hvad som anförts påstå, att skogssköflingen
och utläggningen af torp är en mycket bidragande orsak till utvandringen
från Dalsland, samt att en bättre skogsvård och intensivare skogsskötsel järnte
torpens bibehållande och anständiga bebyggande, hvarförutan ett intensivare
skogsbruk ej kan införas, skall bidraga till hejdande af emigrationen och
folkminskningen. Under min tjänstetid har jag fatt den erfarenhet, att skogsbon å
Dalsland ej utan tvingande skäl öfverger sin hembygd.
..mål den 7 december 1907.
Mauritz ]ierggren.
Väster- Dalarnes revir. Gäfle.—Dala distrikt.
Den ekonomiska ställningen hos den hemmansägareklass, som nu finnes
kvar inom Väster-Dalarnes revir (omfattande Väster Bergslags och Västerdals
fögderier), torde för en stor del kunna sägas vara rätt god och numera ej
gifva anledning till utvandring, åtminstone ej för hemmansägaren själf, hvilken
under senaste ären nogsamt lärt sig inse fördelarne af den egna torfvan.
Detta gäller dock egentligen dem, som ej afhändt sig sina skogar, eller dem
som äro lyckliga 110g att. hafva kvar medel efter dylika försäljningar. Enbart
jordbruket torde nämligen, åtminstone i öfre delen af reviiet, lämna alltför
knapp afkomst. Dylika skogsförsäljningar hafva hittills sa godt som
uteslutande skett genom upplätando af afverkningsrätt till träd af en viss dimension
pa viss tid, vanligen den längsta tid lagen under skilda tider medgifvit. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
