Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
Norra Vedbo härads första distrikt. Jönköpings län.
Här i orten sker utvandringen så godt som endast från den
landt-brnkande befolkningen, tjänstefolket oeli fabriksarbetarklassen. För att kunna
finna alla anledningar till emigrationen, synes det rnig, som om man måste
göra sig noga underkunnig om nämnda samhällsklassers lefnadsförhållanden
och framtidsutsikter här i riket. Fördenskull söker jag att nu redogöra
därför beträffande mitt distrikt.
Genast jag börjar taga reda på den jordbrukande befolkningens
förhållanden, finner jag, att dessa i allmänhet äro allt annat än afundsvärda.
Landtbrukare bestå bär liksom på andra orter af jordägande och
arrenderande. Bland de själfägande finnas de, som besitta ägovidder stora nog att
kunna föda alla emigrerande i trakten, därest jorden styckades till
små-brukarlotter. Andra själfägande hafva däremot hemman, som under
nuvarande förhållanden icke kunna föda ägaren och hans familj. Under årens
lopp hafva, på grund af ogynnsamma förhållanden, hemmanen måst oskäligt
inteekuas, hvadan ägaren har stora räntor att årligen betala. Arbetslönerna
äro dryga och arbetskraften i ständig minskning. Följden har blifvit, att
ägaren söker arrendera ut. sitt hemman på bästa möjliga villkor. Vanligen
betingar ban sig en så pass hög kontant arrendesumma, att han kan till fullo
betala räntorna och amorteringarna på de gärden graverande länen, och
dessutom något öfverskott, samt naturaförmåner så stora, att ban och en del af
hans familj däraf kunna erhålla en nödig bärgning. Detta är det
bekvämaste sättet att förränta sin jord, men uppenbarligen är det till stor
skada för jordbruket. Det hemmanet icke kan gifva ägaren måste det gifva
arrendator!!. Då denne på hemmanet måste skaffa ej blott inkomster till
arrendeafgiften, skatter, löner o. d. utan äfven till sitt och sin familjs
uppehälle, är det naturligt, att jorden måste utsugas och brukas pä ett sätt, som
vore förkastligt under normala förhållanden. Lika lätt är att förstå, det
arrendatorns lefnadsförhållanden under sådana omständigheter icke bli till
mycken glädje för honom och hans familj; strängaste arbete och stor
försakelse bli deras största lott.
Under vintermånaderna söka i regel landtbrukare skaffa sig biförtjänster.
De använda sina dragare till skogskörslor och förtjäna därigenom under goda
vintrar rätt afsevärdt. Någon gång idkar landtbrukaren under vintern något
handtverk; numera är detta dock i aftagande. Vid tillfälliga (s. k. flyttande)
sågverk ser man emellanåt landtbrukaren under vintern förtjäna en ej ringa
dagspenning, som han under sommaren måste utbetala till aflöning åt egna
tjänare.
Man torde med säkerhet kunna påstå, att afsättningen af ortcus
landt-bruksprodukter försiggår pä ett sådant sätt att säljaren lår full valuta, men
jordbrukaren, som ofta ligger i händerna pä ortens handlande samt genom
växlar och lånehandlingar försvagar sin kredit, förstår icke i allmänhet att
ordna inköpet af gödningsämnen o. d. samt egna lifsförnödenheter på ett
sätt. som vore till lians fördel. Här i orten finnas icke några
landtmanna-föreningar eller andra af landtbrukarne bildade ekonomiska föreningar.
Vare sig ägaren eller arrendatorn brukar hemmanet, får ban kännas vid
svårigheter att skaffa o arbetsfolk. Ofta kan ban ej ens för penningar få
drängar och pigor. Årslönerna till dessa äro i medeltal 275—300 kr. till
en driing samt 200 kr. och därutöfver till en ntepiga. Då numera endast
undantagsvis ur tjänst afviket tjänstefolk hämtas, bänder det ej sällan att
drängar och pigor gä ur tjänsten, kanske i den brådaste tiden. Följden blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
