- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVII : Utdrag ur inkomna utlåtanden /
103

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRONOLÄKSMÄXNEN.

103

uppblomstrande industrien — hufvudsakligen sågverk, snickerifabriker och
dylikt har tillgodogjort sig den nedgående emigrationen. För jordbruket
har ingen förbättring försports.

Hos den jordbrukande klassen märkes ofta missnöje med deras ställning
och bekymmer för framtiden. I)et uppväxande släktet far därför lätt den
uppfattningen, att jordbruket är ringa gifvande, och föräldrarna äga ej makt
nog att, äfven om de vilja, binda de unga, utan dessa gä att söka lättare
utkomst. Många, som af ren lättja aldrig ha utfört ansträngande och
ordentligt arbete, emigrera äfven, i hopp att utan vidare möda på ett eller annat
sätt komma sig upp. De intala sig att därute gifvas sä många olika
möjligheter, och för att kunna erhålla en tryggad utkomst af jordbruket här fordras
något kapital och mycket arbete.

Det torde vara ntom allt tvifvel, att emigrationen skulle komma att
betydligt aftaga, därest bättre utsikter kunde beredas den uppväxande allmogen
att tidigt nog skaffa sig egna jordbruk, särskildt som emigranterna här till
stor del bestå af den jordbrukande klassens barn. Iluru detta skall kunna
tillgå, torde dock vår modernärings målsmän bättre kunna reda ut. Det synes
emellertid af vikt, att folket i allmänhet, och synnerligast de unga, erhölle
tillräcklig upplysning om rationellt jordbruk och blefve öfvertygadt om att
detta, rätt skött, bör lämna dem bröd. Korta kurser i jordbrukslära borde
oftare anordnas. Särskildt här i Småland är landtbruksskoleföreständaren
Rösiö mycket gärna hörd, och bans verksamhet, med den lefvande entusiasm,
ban däri utvecklar, kan ej öfverskuttas. Men hvad förslår en man. Fråga
är, om ej redan i folkskolorna på landet borde meddelas några enkla grunder
i jordbrukslära, hvilka skulle framställas så, att barnets håg och sinne drages
till det enkla, naturliga landtlifvet. Just vid den tiden är sinnet mottagligt
för intryck, och verkningarna kunna nog spåras långt, fram i tiden.
Förmånligare kreditförhållanden för jordbruket erfordras. Egnahemslånen borde
utsträckas att gälla äfven mindre hemman, och formaliteterna vid erhållande af
lån förenklas. Hushållningssällskapen borde öfverallt organisera inköps- ocli
försäljningsföreningar för jordbrukets inköpsbehof och säljbara produkter.
Arbctsförmcdliugsanstalter och — hvarför icke — förmedlingsanstalter för
erhållande af egendomar och arrenden, borde inrättas inom hvarje län eller
härad. Värt land har rum oeh möjligheter både för intensivt, vinstgifvande
jordbruk och storindustri, men den senare och dess arbetare bör ej gynnas
pä det förras bekostnad. Allt göres nu för industriarbetaren, som faktiskt
liar det ekonomiskt bättre än bade det stora flertalet af den jordbrukandc
allmogen ocli de lägre tjänstemännen, hvilka själfva fått bekosta sin
utbildning och måste hafva något större anspråk på lifvet, inen därest ej landets
allt fort viktigaste näring — jordbruket skall gå tillbaka i stället för
framåt, synes det nödvändigt att statsmakterna nu med allvar söka vidtaga
effektiva åtgärder därvidlag, och bönderna måste läras att vilja framåt, orn ej
de gamla, sä deras uppväxande ungdom.

Hvetlanda den 8 oktober 1907.

J. P. Norén.

Östra härads tredje distrikt. Jönköpings län.

Då inga nämnvärda fabriksanläggningar finnas inom distriktet, kan
befolkningen i det stora bela delas i tvenne klasser: hemmansägare ocli arbetare,
då till den sistnämnda kunna hänföras arrendatorer, handtverkare och
krigsmän. Beträffande dä först hemmansägare, så förekommer det ej, att. fastig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutdrutl/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free