Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOLÄKSMÄXNEN.
105
till byggnader samt. uppsättning af kreatur och redskap, så skulle många
idoga och skötsamma arbetare, som nu emigrera till Amerika för att skapa
sig ett eget hem, föredraga att stanna hemma. Äfven om förluster i en del
fall skulle uppstå, sä torde de många goda resultaten uppväga detta.
Nye den 5 oktober 1907.
J. F. Henström.
Västra härads västra distrikt. Jönköpings län.
Efter att i mer än 30 års tid hafva stått folket nära, däraf 20 år såsom
kronolänsman i detta distrikt (Hjälmseryds, Stockaryds, Vrigstads. Nydala,
Svenarums och Hylletofta socknar), har jag haft, tillfälle att tämligen noga
lära känna befolkniugen och dess lifsvillkor. Och det är med stöd at’ denna
erfarenhet, som jag — med mycken beredvillighet tillika — enligt begäran
afger följande vördsamma Utlåtande angående emigrationen från detta distrikt.
•Såsom en följd af en alltför smadelande bemmansklyfning har jordbruket,
som här är hufvudnäring, ända inemot 1800-talets slut helt visst
mångenstädes befunnits otillräckligt för hela familjens bärgning.
Bristande företagsamhet ett för befolkningen här likasom på så många
andra ställen i vart land kännetecknande drag — gjorde också, att. det sällan
blef af, att man genom nyodling och bättre skötsel sökto höja jordbrukets
afkastning i behöflig mån, utan fingo smàhemmanens och torpens söner, så
snart de blefvo vuxna, i stället söka arbete på annat häll.
Så utgingo exempelvis sedan början pä 18G0-talct årligen flere hundra
arbetare ensamt från Hjälmseryds socken, de flesta till statens
järnvägsbyggnader. medan pä den tiden blott ett fåtal emigrerade till Amerika.
Järnvägsarbetarnc återvände mot vintern, hvarunder den besparade
arbetsförtjänsten vanligen förbrukades i hemorten; blott i enstaka fall spåras
nämnvärd behållning af sagda arbetsförtjänster.
Emigranterna lyckades däremot bättre. Kanske var det lättare för dera
att spara; visst är, att flertalet, efter några års vistando i Amerika, visade
sig hafva samlat relativt betydande kapital.
Underrättelsen härom drog allt mera uppmärksamhet på Amerika, och
sä kommo fribifjctter därifrån, som gåfvo ökad fart ät omigrationcn.
Af emigranterna hafva många förvärfvat egen jord — eller ock hus i
stad — i det fjärran landet;
andra hafva hemsändt sina besparingar, som gjorts räntebärande och
omsider möjliggjort hemmansköp i fädernebygden;
andra åter hafva med god reskassa gjort påhälsning i det forna hemmet
samt vid återfärden tillsläppt hvad som behöft* till öfverfarten för anhöriga
eller andra, som ej kunnat motstå lockelsen att resa till Amerika i sådant
sällskap.
Emigrationen härifrån bar sålunda under årens lopp tagit sådana
dimensioner, att knappast något allmogehem nu tinnes, hvarifrån ej en eller flere
af dess yngre medlemmar begifvit sig till Amerika, med hvilket land denna
bygd därför står i liflig korrespondens.
Öfvervägande goda äro ännu allt fort underrättelserna därifrån till de
hemmavarande, hvilkas ljusa amerika-förhoppningar ytterligare befästas däraf,
att man numera såsom gäldfria hemmansägare mångenstädes i socknarne
påträffar immigranter, som helt och hållet i Amerika förvärfvat, sin egendom.
Med sådana exempel för ögonen har den uppfattningen vuxit sig stark,
att arbetet i Amerika möjliggör en ljusare framtid än här hemma, hvaraf den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
