Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K RONOLX NSM ä N NEN .
uppstått en massa fabriker, hafva arbetarne begifvit sig till dessa, sä att.
svårigheter uppstått för landtbruket att fylla sitt behof af arbetskraft. Men
äfven om denna kan anskaffas, ställer den sig för hög i nuvarande tid, då
jordbruket i allmänhet är belastadt med stora skulder. Följden har blifvit
den, att ingen numera vill ägna sig ät jordbruk. l)e jordbruksarbetare, som
ieke äga några besparingar eller andra hjälpkällor, gå till industrien, och de,
som hafva någon mindre sparpenning, begifva sig om möjligt till Amerika.
Väsentliga orsaken till donna utvandring, där densamma ieke är att söka i
släktskapsförbindelser inom det främmande landet, är säledes enligt min åsikt
svårigheten, för att icke säga omöjligheten, för en arbetare, att genom sitt.
arbete och på sin ålderdom kunna här förskaffa sig en mot fattigdom tryggad
ställning. Hans resurser i kapital äro] allt för små att erhålla en så stor
hem-mansdel, att han därpå kan försörja sig med familj, lians ställning i händelse
af sjukdom är sådan, att ban icke vägar att genom lån skaffa sig ett eget
hem, för att icke behöfva tänka sig att en dag se detsamma gå nnder klubban
för gäld. Hvad åter arrenden af jordbruk beträffar, så äro dessa i allmänhet
för dyrbara att uppsätta, förutom att aireadelegan, i anseende till de i
allmänhet höga inteckningar, som besvära hemmanet, måste sättas öfver hvad
jorden kan afkasta, hvadan vinsten på arrendet icke motsvarar den risk ett
missväxtår kan för arrendator!! medföra. Efter sädana reflexioner anser sig en
arbetare, som är i den ställning att han med egna medel kan utvandra, göra
klokast att ännu i sin ungdom söka lyckan i ett främmande land, där han
ändock har ett hopp om att kunna sia sig fram, och ban reflekterar alls icke
öfver att förhållandena därstädes kunna vara desamma som hemma; ban lefver
ändock på hoppet, att det därstädes kan lyckas, dä han däremot här icke vill
eller kan se möjligheten att ekonomiskt trygga sin ålderdom. En annan
säkerligen mycket väsentlig faktor, som långt mera än man vill tro, underblåser
denna utvandringslusta, förefinnes i den lifliga korrespondens, sora år från år
fortgår mellan emigranter och hemmavarande släktingar, vänner ocli bekanta,
hvilken korrespondens, nästan alltid öfverdrifven 0111 de goda tiderna där och
de dåliga här, mången gäng födt beslutet att förverkliga möjligheten att fa
skåda detta härliga land. I sammanhang med detta kan jag ej underlåta att.
anföra ett rätt lustigt fall, där en från Amerika bemsänd fotografi var den
egentliga orsaken till, att. en i rätt goda omständigheter varande hemmansägare
sålde allt hvad ban ägde och reste till Amerika. Ilan hade nämligen från
en sin rättare, sora varit i Amerika omkring ett år, fått, jämte ett långt bref
innehållande de vackraste loford om det nya landet, en gruppfotografi af den
rätt stora familjen, där alla voro klädda i den finaste stass, gubben i storm,
»frun» i hatt och siden samt alla barnen i fina moderna kläder, alla sittande
pä en vacker veranda. På baksidan af fotografien stod med darrande hand
tecknadt följande: »sådant är vårt hem; sådana vi, i vart nya Sweden.. Sora
sagt reste efter mottagandet vår inan till detta land, som kunde göra den
just ej så klyftige rättaren till en så fin herreman på så kort tid, men
återkom till sitt gamla Sverigo inom något år. Hau berättade sedan, att allt var
lögn och bedrägeri, |y hans gamle rättare var lika om ej fattigare i det nya
Sweden, än dä hau reste, ty mot en extra afgift till fotografen kan man få
hyra garderob för sig själf med familj, och mot ytterligare en extra penning
kan man äfven få en vacker villa på en »farm», för att hemsända till
släktingar och bekanta, sora vid åsynen af all denna lycka blifva gröna af afund.
Hvad beträffar den ordnade hushållningen af landtbruket, är där ännu
mycket för landtmannen att lära, ehuru på senaste åren denne tillgodogjort
sig en del rön, som satt honom i stånd att afvinna jorden större afkastning.
Utan rörelsekapital att möta mindre goda eller missväxtår, måste landtmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
