Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 K MIG R A TIO N S U T R K1 > N1N G E X.
BILAGA XVII.
INKOMNA UTLÅTANDEN.
Vinslöfs distrikt. Kristianstads hin.
I ekonomiskt hänseende star sig i allmänhet befolkningen inom detta
distrikt godt. Ortens alster finna en fördelaktig marknad. Däremot torde
det kunna ifrågasättas, huruvida inköpet af jordbrukarens förnödenheter är
på ett fullt rationellt, sätt anordnadt. Hå kreditsystemet merendels anlitas,
får varan, som icke alltid är af bästa beskaffenhet, betalas dyrt. Tillgång
till lönande arbete förefinnes. Och någon särskild brist pä arbetskraft har
här ännu ej förmärkts. Visserligen klagas det på vissa ball inom jordbruket,
att arbetskraften är tör dvr och under den bråda tiden otillräcklig. Jlen
desssa förhållanden torde här i orten mindre tillskrifvas emigrationen än den
jämna ström af utvandrare till städerna och industrisamhällena, där
förtjänsten är större och arbetstiden kortare. Så länge jordbrukaren ej kan
lämna sin arbetare samma ekonomiska förmåner som industrien, så länge får
ban nog ock finna sig i svårigheten att erhålla arbetare. Dessutom är
landt-arbetarcn mera öfverlämnad åt sin arbetsgifvares godtycke, än hvad fallet är
med industriarbetaren. Med några få undantog ha landtarbetarue ännu icke
sammanslutit och organiserat sig. Fackföreningens mäktiga stöd saknas.
För hemtrefnaden finnes ingenting sörjdt. Nöjen och förströelser saknas, i
synnerhet i de mera aflägsna bygderna. Bostadsförhållandena lämna i
hygieniskt afseende ofantligt mycket öfrigt att önska. På en del af de större
gårdarna har väl för vissa arbetare en förändring till det bättre inträdt, men
ännu fä drängarne och kreatursskötarne ligga i oeldade, fuktiga kammare i
uthusen, där luften är fylld af råa, stinkande ångor frän kreaturen. Och
äfven för tjänstflickoriia är beträffande bostaden illa sörjdt. Inte ens rimliga
kraf pä trefnad och bekvämlighet kunna anses tillfredsställda. Fritiden är
för tjänstfolket på landsbygden mycket inskränkt och ses af husbonden och
husmodern med oblida ögon. Under alla tider på dygnet fordras uppassning
af tjänarne. T. ex. skall busbonden resa bort tidigt en morgon, måste drängen
upp att skjutsa, eller behagar herrskapet göra en bjudning, som drar ut på
natten, får pigan bela tiden stå pä tå och sedan likväl, utan hvila, uträtta
sitt vanliga arbete. Det gamla patriarkatiska förhällandet mellan
hnsbond-folkct och tjänarne hörer till tie svunna tiderna.
Under sådana förhållanden kan man egentligen ej undra öfver, om •
tjänarne pä landet dra sig ifrån det »friska» lifvet där och i stället söka
arbete vid fabrikerna eller — utvandra.
Arbetslönerna här i landet äro visserligen nu sådana, att hvarje frisk
och arbctsvillig person kan finna sin nödiga bärgning och utkomst. Men
förtjänsten åtgår nog också till de dagliga behofvet], så att några besparingar
kunna ej göras. Lyx och öfverflöd såväl i utstyrseln inomhus som i
klädedräkten och lefnadssättet har tilltagit äfven bland arbetsklassen. Härvidlag
måste en reaktion inträda, och denna reaktion måste komma från samhällets
höjder.
Att fattigdom och elände i mänga arbetares och småbrukares hein så
bjärt sticker i dagen torde förnämligast kunna läggas på rusdryckernas konto,
men äfven i mänga fall hustrun till last. Ovan vid alla husmodcrliga
göromål, iåter hon hemmet bli vanvårdadt och försummadt. I en sådan familj
händer det nog ofta, att barnen, så fort de >läst sig fram», bege sig i väg
till Amerika. Minnet frän födelsebygden är ju endast fylldt af bittra
erfarenheter.
Den unga flickan borde erhålla undervisning i moderns och makans
viktiga kall, Xit står hon merendels främmande för allt sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
