Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOLÄN SMÄNNHN.
115
Det har på sina hall föreslagits vissa medel att förhindra den allt för
stora emigrationen. Så menas, att ynglingar efter uppnådda 17 års ålder
icke skulle iiga rättighet att utvandra utan tillstånd, eller med mindre de
åtföljdes af föräldrar eller erlade en lämplig afgift till stat och kommun. Ja,
sådana och liknande åtgärder kunna nog vara verksamma för ändamålet, men
det undras, om vi icke därmed skulle inom landet skapa en missnöjd, för att
icke säga. revolutionär folkhop.
Om en person vill och kan söka sig bättre utkomst i främmande land,
vore det ganska hårdt att beröfva honom denna utväg. För alla passar
kanske icke fosterlandet. Så var det med John Ericsson. Många med honom
finnas, om ock icke i samma storslagenhet, men äfven en vanlig obetydlig
människa kan känna sig tillbakasatt och nedtrampad och längtar därför att.
fä pröfva lyckan på annat håll. Het gifves ju också många exempel på
personer, som här hemma endast haft att kämpa med motgångar och
umbäranden, men i ett annat land funnit sin räddningsplanka och vkommit sig upp:.
De verkliga orsakerna till emigrationen äro naturligtvis i hög grad
kombinerade och svära att, bestämma. Emigranterna rekryteras
hufvudsakligen från den fattigare delen af landets befolkning. Och dessa individer
hafva ju allt att vinna, men ingenting att förlora. Här se de far och mor
slita och släpa i en tröstlös tillvaro frän morgon till kväll, för att kanske
som slutpunkt finna en knapp bärgning pä fattighuset. Den gamla
oförbätterliga svenska äfventyrs- och vandringslusten är en orsak. Det ensliga,
enformiga lifvet i de aflägsna bygderna en annan. Ätran efter omväxling och
möjligheten till bättre utkomst drifver mången ut att bjuda ödet spetsen.
Och det finnes arbetare, som utvandra för att undslippa fackföreningarnas
och agitatorernas despotiska behandling.
Bland befolkningens bredare lager förmärkes ett jäsande missnöje öfver
de bestående förhållandena inom landet.. Den redan förut alltför stora
klyftan mellan samhällsklasserna vidgas blott ytterligare. Anledningen härtill
kan fä sökas djupt och långt tillbaka, mon det ansvarslösa och upphetsande
språket i de olika partiernas oftast ensidigt redigerade pressorgan torde
säkerligen vara det icke minst bidragande skälet. Dessutom tränger till
offentligheten, hur människovärde och duglighet, måste gifva vika för börd och
rikedom. Ämbetsmännens, offieerarnes och arbetsgifvarnes öfversitteri och
bvràkratism gifva frö till bitterhet och missnöje mot samhället och de
styrande. Bonden i riksdagen bar i blind konservatism saknat förståelse för
arbetarerörelscn. och första kammaren har bekämpat densamma som en fara
lör dess egen maktställning. Instinktlik! har arbetaren märkt sin fiende och
kanske oj alltid varit sa nogräknad ined medlen för tillvaratagandet af sina
ekonomiska, sociala och politiska intressen. Amerika har städse blifvit
omtaladt. som ett land, där frihet och jämlikhet råder, där ekonomisk bärgning
pa kort tid ernås. Sådant lockar.
Lefnadsomkostnaderna i Sverige äro dyrare än i något annat land.
Skatterna äro öfver höfvan betungande. Gör man en jämförelse med t. ex.
Finland, skall man finna, ätt utskylderna till stat och kommun där äro ttera
gånger mindre än i Sverige. Likadant förhåller det. sig med de indirekta
skatterna. Särskildt i vara municipalsamhälle!! växa skatterna oroväckande.
Så finna vi — och kanske icke minst — en förvånande likgiltighet för
hemmet och fosterjorden. Bristen pä hembygdskänsla kan konstateras sora
ott bidragande utvandringsmotiv, oberoende af de bärgningsmöjligheter som
fosterjorden kan erbjuda.
Vinslöf den 3 oktober 1907.
Allan Holmgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
