- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVII : Utdrag ur inkomna utlåtanden /
130

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.

sitt inflytande ii emigrationen, är den härstädes sedan 1850-talet pågående
skogsafverkningen. Innan denna, åtminstone i någon nämnvärd grad, vidtog,
innan bönderna ännu till bolagen afhändt sig afverkningsriitten till sina
skogar, lefde befolkningen så godt som uteslutande af sitt lilla jordbruk, i
förening med boskapsskötsel och något jakt och fiske. Lefnadsförhållandena
voro enklare, fordringarna på lifvet mindre, och penningarna hade för
allmogen ett högre värde, hvarför de ocksä räckte längre till. I allmänhet var
välståndet godt, sällan såldes ett hemman annat än till barn eller släktingar,
och några utflyttningar, åtminstone utom landet, förekommo ytterst sällan.
Men sedan trävarubolagen börjat förvärfva sig böndernas skogar och genom
afverkning tillgodogöra sig desamma, inträdde andra förhållanden. Den
köpeskilling bonden fick för sin skog, visserligen undantagslöst allenast en ringa
penning i förhållande till skogens värde, tillförde honom ett för hans
förhållanden och efter hans uppfattning afsevärdt kapital. Detta, tillika med de
rika tillfällen till arbetsförtjänst, som arbetet i skogarna lämnade, och som
äfven den jordägande befolkningen, visserligen ined åsidosättande af jordbruket,
icke försummade, att begagna sig af, kom allmogen att icke längre nöja sig
med de små lefnadsbehof, med hvilka den förut varit tillfreds. Samtidigt
som de ekonomiska resurserna växte, växte ock behofven, och dä dessa i regel
blefvo rikligen tillfredsställda, blefvo besparingarna små, om ens några alls.
Krän det att jordbruk och boskapsskötsel förut, varit bufvudnäringarna och
befolkningens hufvudsakliga inkomstkälla, kom skogsarbetet att blifva det, men
med påföljd att jordbruket, försummades och på sina ställen råkade alldeles i
lägervall.

Till följd af det., man kan säga rent af hänsynslösa sätt, hvarpå
skogsafverkningen bedrefs, började skogen af de dimensioner, till hvilka
afverkning upplåtits — för såvidt icke, såsom ock ofta hände, afverkniogsrätten
till all skog var såld — att minskas; tiden för afverkningskontraktens
bestånd, i regel 50 är, började dessutom nalkas sitt, slut, och bolagen sågo sig
därför om att genom nya förvärf försäkra sig om behöflig skog. Så började
bolagens jordförvärf gcuom inköp, i allt för mänga fall till underpris, af det
ena hemmanet efter det andra med sparad skog eller god skogbärande mark,
och kommo pä så sätt till slut hela byar att blifva bolagsegendom.

De till bolagen försålda hemmanen innehades, åtminstone i förstone, i
regel af de förre ägarne såsom brukare, hvadan sålunda en betydande del af
den jordbrukande befolkningen kom att. från att vara själfägande blifva
trävarubolagens arrendatorer. Detta bolagens jordförvärf, hvarigenom do slagit
under sig en så betydando del af äfven den uppodlade och brukade jorden,
har förvisso icke ländt jordbruket till fromma, tvärtom. Kör bolagen är
naturligtvis skogen och ej jorden hufvudsaken, och något intresse att särskildt,
vinnlägga sig om den senares skötsel visar sig därför i regeln ej heller.

Dä skogsafverkningen under årens lopp af naturliga skäl aftagit och
tillfällen till arbetsförtjänst därigenom minskats samt, till följd af jordbrukets
efterblifvenhet och befolkningens bristande lust och förmåga att sköta
detsamma, möjlighet att af jordens och ladugårdens afkastning vinna tillräcklig
bärgning ej längre finnes, har det allmänna välståndet, sjunkit och arbetet
för fyllande af de nödvändiga lefnadsbehofven blifvit mera bekymmerlullt.
Och detta så mycket mera som de under de goda åren uppkomna högre
fordringarna på lifvet fortfarande äro kvar och kräfva sitt tillfredsställande.
Äfven den som på allvar vill ägna sig ät jordbruket för att af detta söka
vinna sitt hufvudsakliga lifsuppchällc — att ensamt af jordbruket vinna
tillräcklig utkomst är här på orten åtminstone under nuvarande förhållanden
icke möjligt — mötes ock af stora svårigheter och ogynnsamma förhållanden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutdrutl/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free