Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄ M BETENA.
143
I känsla häraf och med syn härpå, huru lätt och sorglös förefaller icke
då fabriksarbetarens eller dagakarlens lott I Vanligen börjar han sin dag kl. 7,
har sin bestämda frukost- och middagsrast och slutar i regel kl. 7. På
många ställen har ju tiden ytterligare förkortats. Alla sön- och helgdagar
fria. Merendels har har sin lilla lägenhet ined pyntade land och buskar,
snyggt och trefligt ute och inne. Och alldeles utan omsorg och bekymmer.
Ty förtjänsten är god. lian kan afsätta en slant och ändå lefva godt. Han
kan i smått vara »herre» och kallas »herre».
Detta och mycket annat gör, att bondens barn också trå till staden eller
den lilla lägenheten i backen.
Annat är förhållandet i de bondehem, där man vågat gä med pä ett
rationellt jordbruk. Där växa håg och intresse hvar dag och göra arbetet lätt.
Där blir det inkomst, och barnen se att det lönar sig att ha ett jordbruk.
Tcgelsmora 25 maj 1908.
./. F. Högfors.
Kyrkoherde.
Västbo-As pastorat. Jönköpings lån.
Redan i urgammal tid hafva ekonomiska förhållanden och naturlig
läggning framkallat hos denna orts befolkning en jämförelsevis betydlig rörlighet
och lust att se sig om i världen lör att därigenom öka både sitt ekonomiska
och andliga kapital.
Att detta urgamla kynne måst i de sista årtiondena stärkas genom den
bos bela folket genom utvidgade kommunikationer ökade rörligheten, är belt
naturligt. Tidsandan bar här endast så att säga bjudit handen ät förefintlig
disposition och beredt större fart åt en rörelse, som redan sedan urminnes
tid varit hemma här i bygdén. I)ct torde kanske ock böra framhållas i detta
sammanhang, att härvid för Väst.bo särskilda förhållanden också, i ej ringa
grad medverkat. Af Västbos vidsträckta område, bestående af otaliga sjöar,
delvis nu förvandlade till sumpiga kärr- och mossmarker, saml långa
höjdsträckningar, väl oftast magra, skogbeklädda rullstensåsar, bar i hufvudsak
blott den högländta, magra jorden alltintill våra dagar kunnat läggas under
plogen. Men den med sä rika utvecklingsmöjligheter försedda moss- och
sankjorden har i långliga tider legat och ligger till hufvudparten sa
ännu — oodlad, obegagnad, vattcndränkt, och frostländig, till knappt
upp-skattbar skada för Västbos sträfsamma, tålmodiga befolkning. Och den
högländta jorden har måst lämna i allt större utsträckning bärgning ät den
växande befolkningen, som knappast ännu genom rationellt jordbruk förstår
afvinna den någon högre afkastning, något som väl ock beror på åtminstone
i hög grad bristande tillgång att skaffa sig lämplig jordbruksredskap oeh
gödningsämnen. Till följd häraf blir befolkningen, delvis åtminstone, hänvisad
att på annat sätt skaffa sig nödig försörjning. Så har förhållandet varit lörr,
och sä är det nog också än i denna dog. Men dä förr den här gängse
handslöjden kunde skaffa ej obetydligt bidrag åt det sträfsamma Västbohushållets
underhåll, har i vår tid fabriksindustrien genom öfvermäktig konkurrens så
godt som dödat äfven denna näringskälla.
Kan man med dessa förhållanden för ögonen undra öfver, att det stora
landet i väster Amerikas Förenta Stater i den mån underrättelserna
här hunno sprida sig om dess rika jord, den man kunde få för snart
ingenting, och dess mäktiga industri, med dess för våra förhållanden höga aflöningar,
skulle locka och draga den flitige, sparsamme, kloke, händige Västbosonen?
Var han ej som rent af skapad att göra lycka i ett dylikt land? Och ej få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
