Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
lia därute skapat sig en oberoende, ja efter vara förhållanden stor ställning.
Kan man undra öfver att, när ökade kommunikationer förvandlade en
Amerikaresa till en bagatell, den driftige Västbosonen och Västbodottcrn i allt större
mängd visste skaffa sig ut till det. land, som alltid gaf försörjning, oftast,
riklig försörjning och ej sällan förmögenhet? üch så se vi dem resa den
ene efter den andre, ej sällan på upplånade respengar, se dem genom hardt
och ihållande, mon väl betaldt arbete skaffa sig medel ej blott att betala
hvad man lånat, utau äfven att därute skaffa sig eget hem, oftast kanske
långt ute i civilisationens utkanter, dit man fört med sig fädernas tro och
kultur, fäderneslandets andliga lifsluft; ty Västbos söner och döttrar lefva
till öfvervägande flertalet i liflig, oafbruten förbindelse med hembygden och
hemmavarande släkt och vänner.
Skulle vi nu till sist yttra oss om följderna för denna landsända och
dess befolkning af emigrationen och om sättet för dess hejdande, sa, ehuru
vi e,j underskatta värdet af den andliga väckelse den ständiga förbindelsen
mellan hemmavarande och bortresta åstadkommer, och ehuru vi känna den
lifligaste glädje, så ofta vi få böra talas om att den eller den lyckats så bra
därute, kunna vi ej undgå att för vår del anse, att bela fosterlandet skulle
afgjordt vinna på att dessa många af dess allra bästa barn, som nu bli
rotfästa i främmande mark, kunde bevaras åt fosterjorden. Men som
förhållandena här äro, torde detta endast kunna ske, om staten träder emellan
och ined kraft och omsorg bedrifter häradets öppnande för rationellt lönande
jordbruk, framför allt genom systematisk torrläggning af härvarande vidsträckta
sumpmarker, hvilka nu lända ej blott till ingen nytta, utan tvärtom, genom
sin frostländigbet, till knappt heräknelig skada. Kan man undra öfver, att
den oförtrutne, skötsamme Västbolandtmannen tröttnar, när är efter år frosten
sköflar hans arbetes frukt? Kan man undra öfver, att ban i sitt missmod
uppsöker af naturen mera gynnade trakter, där ban i frid och ro får njuta
afkastningen af sin jord, utan att behöfva lämna det mesta och bästa åt —
frosten?
I amerikanska tidningar får ban läsa, huru därute jordbruket
underlättas genom statens kostnadsfria bemedling: genom försöksanstalter,
bruksanvisningar, tillhandahållande af lämpliga sädes- och frösorter,
konstbevattning, m. in. Kunde man väga motse dylikt effektivt understöd här hemma,
stannade nog ej så få hemma, ty Yästbo-sonen älskar sin hembygd.
Västbo-Ås den 30 juni 1908.
J. A. Sandström.
Kyrkoherde.
Långasjö pastoral. Kronobergs län.
Ehuru folket här är i tämligen bärgliga omständigheter, i det att de
flesta hafva sina små gårdlotter gäldfria och vanligen litet penningar på bank,
där sammanlagdt icke obetydligt med kontanter äro placerade, torde dock
ekonomien spela en icke ringa roll i emigrationsfrägan. En person köper
ott eget hem och far mer eller mindre skuld, har svårt, vid att föda familjen
och mata skulden. Emigration till Amerika för att förtjäna medel till
skuldens gäldande blir följden. Men vanligen vända dylika emigranter åter.
I ngdomen gifver sig ut på allmänt arbete under sommarhalfåret, och
förtjänar rätt bra, men njutningslustan och ett i mänga fall sysslolöst lif under
vintcrlialfåret förtär förtjänsten. De som ej kunna förlika sig med denna
cirkelgång kasta lystna blickar mot Amerika såsom ett land, där det är
möjligt att samla kapital. Såvida de lyckas häri, och när de tröttnat vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
