Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
de flesta anhöriga och vänner dragit dit ut, ter det sig ej längre som ett
främmande land, fastmer som det rätta hemlandet, och den fortgående
skriftväxlingen underhåller släktförbindelsen och drager med kraft att
sammanträffa. Hyses än vid afresan uppsåt alt, sedan lyckan funnits, återvända, så
inställa sig under vistelsen därute oanade förhållanden, som hålla kvar, och
sa blir för de kvarblifne ej annat öfrigt än — fara efter. Att skilsmässan från
hembygden dock haller vid makt samhörighetskänslan för fattiga anhöriga
röjer sig ofta på hedersamt sätt i penningesändningar. Ej sällsynt är, att
ett sträfvande efter större, frihet ligger bakom beslutet, att resa. Friheten i
hemmet och hemlandet tycks ej tillräcklig för att kunna realisera de planer,
hvarmed man går hafvande, men ännu oftare kännes den i sin begränsning
>om en tygel på det själfsvåld, hvarät man har så god lust att öfverlämna
sig. Sa reser man och märker kanske väl sent, att den öfverklagade
begränsningen var ett viktigt villkor för lycka och framgång. Ingen
missbelåtenhet öfver saknad politisk eller kommunal rösträtt har försports
föranleda utresa; det synes fastmer de unga belt naturligt att. sådan rätt. följer
förpliktelsen af utskylder till krona och kommun; orten ligger alltför fjärran
från härdarna tör den samhällsomstöpande agitationen för att hafva kunnat
bibringas en motsatt uppfattning. Värnpliktens utsträckning åter betraktas
som en öfverdrifven tunga, och många äro de som på lofligt eller olotligt
sätt -— det senare dä ofta genom att pä af folket kända hemliga vägar i
embarkcringsstäderna skaffa sig erforderliga betyg — söka undslippa, hvarvid
de dock mindre bestämmas af fruktan för själfva öfningen, än af den förlust
i arbetsförtjänst som under tiden göres. Och Stadgandet att, efter
hemkomsten, icke öfveräriga -kola fullgöra sin värnplikt, håller tvifvelsutan tillbaka
frän hemresa; det länge förda fria lifvet, dock under hårdt arbete, låter sig
ej gärna inpassa i värnpliktens tvångströja.
Virestad den 18 maj 1908.
A. Uredenberg.
Kontraktsprost.
Göteryd* pastorat. Kronobergs län.
Beträffande de inre orsakerna till emigrationen har jag såväl i det
folkrika pastorat, där jag för närvarande har min verksamhet, som i de nio
församlingar, i hvilka jag såsom tjänstgörande präst förut haft tillfälle göra
iakttagelser i emigrationsfrågan, kommit till öfvertygelse^ hvilka jag här vill
söka antyda.
Folklynnet förråder i allmänhet en viss ostadighet, betingad af missnöje
med förhandenvararande förhållanden, äfven om dessa sannolikt äro sä goda,
att föga utsikt finnes för en genom emigration förbättrad existens. Det anlag
för oförnöjsamhet, som var främmande för våra fäder, ehuru dessa ofta måste
lefva under trycket af försakelser, som hos värt folk numera fä anses så
godt som okända, har särskildt hos ungdomen framkallat en äfventyrslusta,
som med blindhet för eller underskattande af de fördelar, man i vårt lan (i
äger, utan betänkande manar till försöket att pröfva lyckan genom att kasta
sig i vågsam ma företag, hvartill emigrationen så mycket mer är att räkna,
som det visat sig, att många emigranter återvända till fädernebygden med
försvagad hälsa och utan annan besparing än en eller ett par kostymer, som
genom ett pä vår landsbygd förut okändt snitt hos en och annan ungdom kan
väcka nyhetens behag. Genom svenskar i Amerika får man icke sällan höra
talas om i bref, hurusom jämförelsevis många utvandrare frän vårt land rakat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
