Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 EMIGRATIONS^ TREDN ING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
på, — han ser inga andra möjligheter. Han har känsla af samhörighet med
hemorten, om man kanske ej kan säga, att han har kärlek till densamma.
Mycket beror väl detta pa isoleringen sedan gammalt frän det öfriga Sverige.
Det är att förmoda, att järnvägen, som nu bygges öfver hela Öland, skall
bli ett det bästa medel till att sätta Öland och Sveriges öfriga befolkning i
önskvärd och nödvändig kontakt med hvarandra.
Kärleken till jordbruket är nog icke särdeles stor på Öland. Allt
går här af gammal vana och plägsed. Det har blifvit en inrotad mening,
att den enda födkrok, som kan komma i fråga pä Öland, iir jordbruk.
Att icke ha något, att berga, som talesättet lyder, räknas för en usel
lott, dä däremot motsatsen är grundval för lyckan. Man brukar jorden
därför att man ser sig nödsakad därtill, det sker med suckan och ej med
glädje. Det tyder ju icke pä kärlek till yrket. Man klagar öfver
allting, öfver alla Ölands egendomligheter, som menas alla samverka till
att göra jordbruket mindre lönande än annorstädes och förhindra dess
skötande efter nya metoder. Men detta, att man dock hänger fast vid
jordbruket och har kvar medvetandet, att det iir därtill hufvudsakligen
landtbefolkningen ar hänvisad, det är något att taga vara på. Här behöfves
upplysning, mycken upplysning, skolor och föregångsmän på landtbrukets
område. Dot förslår ej med den nuvarande folkhögskolan på Öland endast.
Nämnas må, att den är förenad med, ja, skall vara ett slags
landtmanna-skola. Det behöfves, att folkskolorna ombildas efter ortens behof. Sunda
och vittnande om klar blick för rådande förhållanden och behof synas mig
följande ord: »Alla möjliga ämnen söker man stoppa in i skolan, men ej
det, som mest borde intressera en bondpojke. Därför är det nödvändigt, att
en inblick i jordbrukets hemlighetsfulla och rika värld lämnas åt de två högsta
klasserna i folkskolan, sa att barnen lära sig älska detta lif och ej med vanans
ytlighet betrakta det. Det iir lika viktigt för den blifvande drängen och pigan
som för ilen själfskrifne bonden». Tydligt är, att detta förslag, om det blir
genomfördt, kraftigt skall bidraga till att motverka »Amerikafebern».
(»län-ningarne förstå ej ocli vilja ej veta af, att det beror mest på dem själfva,
att jordbruket ej går framat och ej tillräckligt lönar sig. Att man här kan
arbeta sig till ett litet kapital, tror inan icke. Lyckas det för någon, ja da
har han haft tur. Och då knotar man öfver, att man ej själf har samma
tur. ölänningen står i allmänhet pä barnets ståndpunkt. Man talar om stora
barn; sådana befolka Öland. Den nuvarande generationen af vuxna och till
mogen aider komna är oemottaglig i stort sedt för nya idéer. Man måste,
om man skall hoppas pä bättre förhållanden, sätta sitt hopp till barnen och
till invasion frän andra delar at’ riket.
Värnplikten är orsak till mänga ynglingars emigration. Saken kan ses
från i synnerhet tvä synpunkter. Den ena: Det anses vara förnedrande att
göra soldattjänst. Den andra: Det ger för liten förtjänst att »tjäna kronan»
på beväringslägreu. Till den förra synpunkten hör, att. man har för sig, att
man måste slita mycket ondt under exercisen. Det hör dem till, som föra
befäl öfver beväringen, att genom humant bemötande aflägsna misstron och
motviljan mot exercisen. Lägerlifvet bör sä vidt möjligt är bli ett medel
till häfvande af klass-skillnaden. 1 var tid vill ju en hvar vara fri och
gärna själf herre. Det kan icke borttagas detta, som tillhör tiden. Man
måste räkna med tidsandan. Det går ej an att trotsa den. De som känna
sig såsom underklass till följd af underlägsenhet i kunskaper och egendom,
tycka sig få denna i sig själ’ nog så förhatliga känsla liksom pointerad i och
med det de tvingas att gå under kommando af herremän. Det är bedröfligt,
men det lär icke kunna ändras, man måste räkna därmed säsom faktiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
