Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄ M BETENA.
151
förhållande. - Ocli sä detta, att man förtjänar mera på att gä fri, —
be-väringstjänstgöringen räknas såsom oförskyld fångenskap. — Staten bör betala
beväringsynglingen hvad han kan förtjäna, 0111 han icke exercerar. Man kan
visst tycka, att fosterlandskärleken skulle mana euhvar till uppoffring af frihet,
trefnad, bekvämlighet och arbetsförtjänst för att gagna fosterlandet, men om
det icke är förlåtligt att så icke sker, sa är det åtminstone förklarligt; det
är icke att. förvåna sig öfver. Man vet icke om fosterlandskärleken var större
förut, - om den i forna dagar skulle ha stått emot, hvad i våra dagar ställer
den på prof. Det är beaktansvärdt att den allmänna värnplikten kommit till
i den trygga fredens tid, som nog nutiden kan kallas. Förr gick icke ropet
pä fred sä öfver alla land ocb genom alla folk som nu. Allmänna
värnplikten fanns icke i de stora ocli lätt påkommande krigens tid. Man tycker
nog, att värnplikten är ganska onödig. Mig synes som borde staten göra
bruk af värnpliktsåret eller -åren sä, att den unge genom statens försorg
finge en utbildning under ifrågavarande tid. som ginge ut på att garantera
riket nytta af honom icke blott i krigstid utan äfven i fredstid.
Värnplikts-eller exercistiden borde bli en tid för allmän medborgerlig utbildning, och
dessutom borde staten ha det ügonmärket, att ynglingen beredes en passande
utkomstmöjlighet i landet. Den exercerande ynglingen bör ha ined sig från
mötesplatsen förmåner, som göra honom gynnad mera än den kasserade; nu
är det tvärtom. Den kasserade kan komma sig i gäng med åtskilligt, som
väriipliktsöfningarna hindra den godkände frän. Den som tjänar fosterlandet
kan så bli efter i lifvets täflan. Jag tror det är många ynglingar som
resonera sä. — Det händer icke sällan, att barnen med sitt arbete utanför
föräldrahemmet måste förtjäna ihop medel till understöd åt föräldrarne, för att
dem mätte beredas ett hem, som do kunna kalla sitt och som skall bli deras
ålderdoms lugna tillflykt. De hoppas, dessa föräldrar, mycket pä sönerna,
i synnerhet äldste sonen, när han ändtligen hunnit bli sä gammal, att. lian
kan förtjäna något afsevärdt och afsätta en summa ät föräldrarne. Sä kommer
beväringstiden, ocb sonens hjälp är föräldrarne beröfvad. Det är ofta med
tanke pä sådan eventualitet den unge styr kosan till utlandet, mest Amerika,
men äfven till Danmark.
Mången gäng behöfver belt visst den öfvermodige, tygellöst fria
ynglingen stukas och tuktas. I det afseendet kan exercisen göra honom
mycket godt. Om det kunde ske, borde genom lag bestämmas, att ingen
lingc emigrera, som icke fullgjort sin värnplikt. Men pä samma gång
borde man söka ordna det sä. att den unge efter slutade
värnplikts-öfningar hellre stannade hemma än emigrerade. Visserligen kan man tycka,
att hvar och en bör söka slå sig fram själf i lifvet och skapa sig en tryggad
ställning; men faktum är, att belt fa äga bildning, insikt och företagsamhet
nog härför. De flesta behöfva nog en kraftig pådrifning och god fingervisning.
Det är svårt för den unge sonen af arbetaren, handtverkaren eller bonden
att. finna lämplig sysselsättning, som kan ge bergning för framtiden. Man
lefver fram lifvet på måfå. Den uppgift nationalföreningen mot emigrationen
satt sig före, att mod råd och dåd söka hjälpa ungdomen, särskildt på
landsbygden till utkomst i Sverige, är synnerligen prisvärd. En verksamhet i den
riktning är hvad i synnerhet Oland behöfver. Ungdomen sfär rådlös ocli ser
sig ingen annan råd än resa härifrån. — Ej mer än en at’ sönerna kan få
hemmanet efter fadern. Hvad skola de andra taga sig till? Hemmanssönerna
vilja ej bli drängar. Brukare kunna icke heller alla bli. Köpa gård ha de
ej medel till. — Men de kunna ju resa öfver till fastlandet, dä ej på Öland finnes
gårdar att arrendera eller bruka (till hälften eller frödings)! Kan tyckas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
