- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVII : Utdrag ur inkomna utlåtanden /
153

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PASTORSÄ M BETENA.

153

kalhugga de hcmmanslotten på den smala skog. som ännu möjligen finnes
kvar, eller ock syssla de med körslor ock annat arbete för andra, under det
jorden illa brukas ocb därför lämnar föga eller ingen afkastning. — Vida
bättre har det dock varit för vanliga arbetare. De hafva försökt sig på olika
yrken, bland hvilka stenhuggeriarbetet varit det mest lönande. För några
år tillbaka funnos bär i moderförsamlingen ett par kalkstensbrott, som
sysselsatte omkring 100 arbetare. Arbetarefamiljer liksom enskilda arbetare
hit-tlyttade i mängd från fastlandet och funno god förtjänst. Rörelsen kunde
hafva flerdubblats, om den fått. utveckla sig i lugn och ro. Men sä kom
socialismen in med kraf på allt högre och högre aflöning. Skickliga arbetare
kunde förtjäna 10 till 15 kronor dagen, men största delen förstördes genom
dryckenskap. Sa ville man ej arbeta bela dagar eller veckor, utan blott
några timmar på dagen och endast någon dag i veckan. När nu
arbetsförtjänsten ej ville räcka till under sådana förhållanden, sökte man pressa fram
ännu högre timpenning, och sii fortsattes det, tills bolagen, uttråkade af alla
oordningar och ständigt nya kraf, nödgades nedlägga hela rörelsen,
efterlämnande en bel mängd utblottade arbetare, som lindor do goda dagarne förstört
allt, hvad de förtjänat ocb på samma gäng ofta sig själfva. De arbetare, som
endast hade att försörja sig själfva, utflyttade snart efter inställandet af
arbetet, men värre var det för dem, som hade familjer eller här under tiden
bildat familjer. De måste på hvad sätt de kunde söka sin utkomst genom
vanligt arbete eller genom utvandring till Amerika.

Utvandringen till Amerika har därför delvis, och kanske i flesta fall, haft
sin grund i tryckta ekonomiska förhållanden. Stundom liar husfadern själf
gifvit sig i väg och lämnat åt hustrun och barnen att sköta om hemmets
jord, om sådan funnits, under tiden. Denna sorts utvandring har nog i flesta
fall varit den lyckligaste, enär husfadern i de flesta fall efter några ars bortovaro
kommit tillbaka ocb äfveu för det mesta tillfört boet tillgångar i form af
betalning af skuld och kanske äfven något penningar dessutom. Sà tycks
åtminstone fallet ha varit här på orten. — 1’å andra ställen, t. ex. från min
födelsebygd (När, Gotlands län) från hvilken socken en väldig folkskara under
senare 40 åren utvandrat, till Amerika, har det ofta händt att fadern flyttat
öfver hela familjen, sedan ban några är förut varit borta. — Men när jag
betraktar in- och utflyttniiigsbokeu under de senare 10 ären, finner jag, att
med fä undantag de utvandrado hört till do ungas antal. De utgöras af
husbondesöner och -döttrar, drängar och pigor, sjömän, änkor med minderåriga
son- eller dottcrbarn. Det.ta tyder pä att man börjat ledsna vid jordbruket
och söker sig utkomst i stället där borta i Amerika. I många fall kan ju
äfven en sådan utvandring af yngre personer hafva sin hälsosamma betydelse,
i det att don ungo mannen i synnerhet där ute i Amerika lär sig att arbeta.
Den intensitet i arbetet, som man där fordrar, är någonting som här hos oss
saknas, och därför blir vi efter. 1 Amerika däremot far arbetet ej ga med
en sådan sömnaktighet eller likgiltighet som här, där de arbetande, om de
äro flera, spraka bort tiden och pä annat sätt slösa med densamma, så att
det är beklagligt. Detta ha också flera hemkomna svensk-amerikaner
anmärkt och sagt till mig personligen: »Om svenskarne här hemma arbetade
lika ihärdigt som de få göra, när de komma till Amerika, sä skulle de
förtjäna lika mycket här hemma som där ute, och ej behöfva resa till Amerika.> —
Komma därför blott de unga utvandrarne tillbaka till Sverige igen efter några
års bortovaro, så skulle detta vara till välsignelse för dem själfva och för
landet. Meu nu är det vanligen sä, att dessa unga där ute ingå nya
bekantskaper och knyta nya förbindelser, och så fästas de sä småningom vid det,
nya landet och glömma bort det gamla. Och den folkskolebildning, som staten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutdrutl/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free