- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVII : Utdrag ur inkomna utlåtanden /
155

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PASTORSÄ M BETENA.

155

Kverrettada pastorat. Kristianstads län.

Som hufvudsvar på Eder fråga i skrifvelsen af sistlidne april angående
orsaken till emigrationsföreteelsen vill jag fästa uppmärksamheten vid det
svenska folklynnets egendomliga art, sådan denna är betingad af Sveriges
naturförhållanden, hvilkas inverkan varit så mycket djupare som de ända
sedan förhistoriska tider fått prägla den svenska folksjälen. l)e starka ocb
långvariga motsatserna mellan ljus och mörker, mellan ständig sommardag
och en vinternatt som ej ville taga slut — i ödslig ensamhet, som saknade
väg mellan människa och*medmänniska — ha hindrat lifvet att flyta fram i
en harmonisk ström med vågryggar och vågdalar i jämn, oafbruten följd,
med arbete och hvila i snabb, rytmisk växling. Annars skulle dagens arbete
bjudit samma vederkvickelse sotri nattens hvila. Hos oss har arbetet ej kunnat
sammanfalla med det dagliga behofvet af vederkvickelse. Harmonien är sliten
sönder: aldrig lagom, alltid för mycket af det ena eller af det. andra,
öfveransträngning eller dvala. Öfvermåttet af tvungen sysslolöshet slappade
musklerna, och sa blef arbetet ett nödvändigt ondt . Arbetsskygghet blef
följden, så mycket mer som arbetet själft gaf mager lön. Kunde vi ej
—-trots aktningsvärda försök — liksom björnen sofva bort den långa
vinternatten, så kunde vi drömma bort den, och vi blefvo ett folk at drömmare,
lyriker, som drömde det stora äfventyret med all dess härlighet — blott
skulle detta icke kosta lefnadslangt, plikttroget arbete (det vore då intet
äfventyr längre!), bäst, om det kunde fångas genom magiska konster (vunnes
det genom en blåkullafSrd, ryggade man icke för häxbålet), men skuüe där
arbete till, da borde detta vara en jättekamp — i värsta fall på tre dagar
—-i hvilken man samlade bela sin kraft till en öfvermänsklig ansträngning, om
möjligt- med bela världen till åskådare, för att sedan fa sola sig i glansen af
sin ära eller gå under vid (m appladstorm.

Svenskarne äro därför ett ridderligt folk med smak för ett aristokratiskt
lif: en förnäm sysslolöshet, afbruten af ett och annat tornérspel.

1 hvilka gestaltningar detta skaplynne skulle utforma sig, berodde
naturligtvis under olika tidsförhållanden pà dessas särskilda beskaffenhet.. Det har
beredt sig aflopp i släktfejderna, i folkvandringarna, i vikingatågen, i de krig
som fylla vara häfder och nu, sedan krigslarmet ej längre sätter fantasien
i rörelse, i Amerikafärderna, i »Gottes Segen bei Cohii» eller hos danska
klasslotteriet, i terminsaffärerna, aktiejobberict, »olympiska spelen»,
anarkist-attentaten, socialismens och Ellen Keys »tredje rike», ja, när ej annat finnes
att tillgå, i brännvinsruset. Grenarna äro många, men roten är en. Och
emedan allt detta är ett utslag af naturinstinkten, af den dunkla driften, blir
det genomglödgadt af en innerlighetens lidelse och omstråladt af inbillningens
bedårande färgprakt. Sa blir svensken bergtagen af sina egna drömsyner,
de äro uppenbarelser af den naturreligion, som ban ännu icke öfvervunnit,
utan som i stället öfvcrvinner honom. Däraf den religiösa naiviteten,
hänförelsen eller fanatismen — allt efter omständigheterna — i socialdemokratens
och anarkistens framtidstro lika väl som i Bellmans üaekuskult. Sedd i detta
sitt sammanhang, blir emigrationen en jämförelsevis oskyldig, men mycket
svårbotlig företeelse. Och icke botar man den, om man tager för riktig den
diagnos, patienterna själfva uppställa. Ty här som annars förväxlas symptom
med orsak. Under ändrade sociala och ekonomiska förhållanden ändra sig
nog också symptomen, men därmed är det onda icke hotadt, heller icke är
det säkert, att den gamla sjukan då skall visa mindre elakartade
utslagsformer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutdrutl/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free