Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄ M BETENA.
159
svarade: »ib, det ar vill åtminstone icke uteslutande.» Han svarade därpå:
>.\b jo, nästan. Vi bekosta deras uppfostran, och Amerika skördar frukterna
däraf.» Jag anför detta för att visa, huru allmän emigrationen i dessa
landsändar sina tider varit. Men, om också den nämnde siaren hade rätt i sin
spådom, att de fleste af de uppväxande barnen i skolan skulle komma att
resa till Amerika, sa hade han det icke, om ban förmodade eller förmenade,
att de alla skulle komma att där kvarstanna. Ty en stor del af emigranterna
resa endast ut i afsikt att vistas i Amerika några ar och »förtjäna pengar»
samt sedan återvända. Detta sker ock i mänga fall. Mänga af de vugre
hinna ju att vänja sig vid förhållandena i det främmande landet, ingå
förbindelser och vinna en burgen ställning där samt äro för alltid för
fäderneslandet förlorade. Men i icke så få fall återvända dock i sinom tid, ofta
efter fa år, emigranterna. Detta är i synnerhet fallet med do äldre bland
dem, hvilka dä ock i regeln lämna hustru och barn kvar i hemmet. Många
af dessa hafva vistats 2 å 3 olika repriser i Amerika. Vanligen är da
anledningen till emigrationen den, att de äro skuldsatta och kunna ej reda sig på
sina hemman, hvarföre de måste resa ut för att förvärfva sig medel till
af-betalande på gälden. Detta är pa sina trakter sä vanligt, att man där kan
nästan säga, att hvarannan bonde man påträffar någon tid varit i Amerika,
liksom på O roust i Bohuslän, där jag i 8 år var komminister, det var lika
vanligt, att nästan hvarannan bonde, då man kom i samspråk med honom,
befanns hafva varit Vänerskeppare eller eljest hafva farit på sjön en tid för
att förtjäna pengar och sedan slå sig ned på ett hemman på landbacken.
Och, hvad de yngre emigranterna beträffar, är vissserligen icke skuldsättning
men i allt fall ekonomien orsaken till utflyttningen. På grund af dou sedan
läugt tillbaka pågående hemmansklyfningen, äro hemmanen nu för små för
att längre kunna styckas och gifva sin brukare bröd. Då i en familj finnas
flera eller inånga barn, så öfvertager ett af dessa den fäderneärfda torfvan,
de öfriga måste då ut och förtjäna sitt bröd, eller ock kan ingen af barnen
öfvertaga hemmanet, det säljes då till oskvlda med samma påföljd för alla
barnen i det forna gemensamma hemmet. Och dä lönerna i Amerika äro
betydligt högre än i hemlandet, särdeles om de med tiden omsättas i svenskt
mynt, sa ställa ock gemenligen de unga kosan dit, männen ofta med tanken
på att förvärfva sig inodel för att kunna genom köp i framtiden skaffa sig
ett hemman till ersättning för det, hvarifrån de utgått, en tanke, som i ett
och annat fall realiseras, i andra icke. Många ämna ju visserligen från
början aldrig att återvända. Mon da är orsaken den. att de icke äro nöjda
med de små förhållandena och förtjänsterna i hembygden. Med ett. ord, i de
allra flesta fall kan orsaken till emigrationen uttryckas ined ett enda ord:
förvärfsbegäret.
En andra orsak på senare tider hos det yngre manliga släktet är fruktan
för värnplikten eller begäret att undandraga sig densamma. 1 regeln, då
ynglingar vid 19 och 20 års ålder uttaga prästbetyg för att emigrera till
Amerika, och man frågar dem, hvarföre de ämna sig dit, fär man det svaret,
att orsaken är den, att de grufva sig för den utsträckta öfningstiden för
beväringen. I många af dessa fall är det dock troligen sa, att Amerika
denna anledning förutan legat dem i hågen, och att de därför i allt. fäll förr
eller senare kommit att resa dit ändå, men att beslutet påskyndas och bringas
till mognad af den nämnda anledningen. De tycka, att, om de ändock skola
begifva sig dit i framtiden, så är det så godt att göra det först som sist, så
slippa de därigenom den besvärliga exercisen. Anmärkas må dock. att denna
värnpliktsskräck icke synes hafva tilltagit, på de allra sista ären, snarare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
