Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄMBETENA. lt>7
l)en som kan hos barnen väcka hembygdskärlek, lust tör landtlif och
insikt att med gladt, mod sköta ett enkelt hem, han har funnit botemedlet
mot emigrationen och löst alltså det problem, som hvarken algebra, de mest
ljudenliga stafningsmetoder eller tyska språket, i folkskolorna förmått lösa:
det nya släktets hörsamhet för denna mångtusonariga erfarenhets lärdom:
;blif i landet och föd dig redligen».
Od den 25 maj 1908.
A. M. Jung gren.
Kyrkoherde,
Långareds pastorat. Älfsborgs län.
Ifrån Långareds församling, med en befolkning af ungefär 1,850 personer,
hafva stora skaror utvandrat till Norra Amerika. De llesta familjer hafva
en eller flere af sina anhöriga därstädes. .la, understundom äro alla husets
söner emigrerade, sä t. ex. sju söner till en gammal bonde, som nu mast
lämna sin gård ät, sin ende måg. Dock hafva under de tio sista åren blott
3 C Langaredbor rost till utlandet, och under de fyra sista ären 1, beroende
pä de för närvarande sämre konjunkturerna i Amerika.
Anledningen till emigrationen härifrån är nog städse förhoppningen att i
Amerika vinna en snabbare och rikligare bärgning än som är möjlig i
hemlandet. Någon enda gång torde önskan att undgå värnplikten hafva bidragit
såsom sekundär anledning. I intet af mig kändt fall har denna orsak till
emigrationen varit, den primära.
Det är mycket i härvarande sociala förhållanden, som nästan drifver
ungdomen att utvandra. Ja. man kan nästan förundra sig öfver, att
emigrationen ej är ännu större. Böndernas smä gårdar föda absolut ej mer än en
familj, ofta ej ens detta. När bonden dör eller ej längre orkar sköta sitt
jordbruk, öfvertages detta gemenligen af äldste sonen, som dä får skuldsätta
sig för att. lösa uf. sina syskon, där sådana finnas. Hvart skola dä dessa
senare taga vägen? Det gamla hemmet är för trångt för dem. Jord i
hemlandet tinnes ofta ej att få köpa, åtminstone till rimligt pris. Ty jordvärdet
i dessa trakter är onaturligt högt uppdrifvet. Att gifva sig ut i annan mans
tjänst smakar ej i regeln bondsonen eller bonddottern. Mången sådan anser
detta vara ett nedstigande till en lägre social ställning. Bättre då att resa
till Amerika och där bryta sig en ny bana och skaffa sig jord eller hem.
Ännu bjärtare framstå dessa ekonomiska synpunkter, när det blir fråga
om de talrika barnen till skogs- eller jordtorpare eller arbetare utan
jordbesittning. När dessa barn konfirmerats, måste de ovillkorligen ut ur hemmet,
som ej längre kan underhålla dem. De äro då i regeln hänvisade till
antingen att taga tjänst såsom drängar och pigor eller att bli fabriksarbetare i
städerna. Mon denna framtidsutsikt, är allt annat än lockande. Perspektivet
iir ett lifslångt arbete utan möjlighet att förvärfva sig ekonomiskt oberoende
öller välstånd och till slut att kastas pä fattigvården. Dä erbjuder det stora
landet i Västern belt andra möjligheter för den flitige arbetaren. Och om
dessa möjligheter är man fullt underkunnig. De talrika anhöriga och bekanta,
man har i Amerika, skrifva och prisa sitt nya fädernesland och mana de
hemmavarande att också bege sig ditut. De lofva att skaffa dem arbote och
goda platser därute, skicka kanske respengar eller biljett till resan. Och sä
draga de unga ut. Misslyckas man i det främmande landet, så skrifver man
ej hem, eller åtminstone förtiger man försiktigt sitt, fiasko. Lyckas man —
och det synes de flesta härifrån hafva gjort — så skrifver mon själf i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
