Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄJtBBTENA.
179
och allt, som det enligt lag iir medgifvet, men därigenom blifva ock hemmanen
ramponerade och högeligen försämrade för framtiden.
Under nu sagda förhållanden torde det vara klart, att kärlek till jordbruk
och hemort icke kunnat alstras, hvarför ock frågan efter jord annat än i
spekulationssyfte och för skogens skull iir ringa. I)e yngre hafva ingen båg
att ägna sina krafter at jordbruk, och såsom bevis därpå torde få gälla, att
det är så godt som omöjligt för en bonde att få en dräng. De söka sig
arbete antingen hemma vid sågverk, flottningar och i skogarna, eller ock begifva
de sig ut på arbete ä andra håll inom landet eller utvandra.
Undersvik den 85 juli 1908.
P. W. Wahlstedt.
Kyrkoherde.
Indals pastorat. Västernorrlands län.
Beträffande orsakerna till emigrationen kan hell kort sägas, att de inre
orsakerna hufvudsakligen härröra sig från släkt-, familje- och
bokantskaps-förhallanden, de yttre hufvudsakligen från ekonomiska förhållanden. Beträffande
den största utvandringen, år 1893, då ej mindre än 41 personer afreste från
socknen, ligger dock orsakon därtill förmodligen belt enkelt i en sorts
»Ame-rikafcber». Den omständigheten, att flere af dessa emigranter rätt snart
återkommo, visar, att det låg något nyckfullt öfver bela denna emigration. Det
nämdes något om släkt- familje- och bekantskapsför- hållanden. 1 inte få fall
synes det vara närmare eller aflägsnare släktingar, vänner och bekanta i
Amerika, som utöfva ett bestämdt tryck på hemmavarande landsmän. Också ha i de
flesta fall emigranterna såsom närmaste mål i Amerika någon släkting, vän eller
bekant. Till detta tryck har kommit ett betydande annat: »begäret att tjäna
penningar, att få dot bättre ställdt». Dessa två faktorer tillsammans torde i
många fall ha varit afgörande. Då ekonomien här framhållits såsom en driffjäder
till emigration, kan det dock ifrågasättas om ekonomien här hemma varit så dålig,
att verklig nöd förelegat. Måhända i något fall, men i regel inte. Inte heller
misströstan om arbetsförtjänster i hemförsamlingen torde ha spelat någon större roll,
om inte i enstaka fall. Indals församling är nämligen i stort sedt välmående.
Här finnes mycken, god och välbelägen jord, stora och ännu rätt gifvande skogar
och rikligt tillfälle till flottningsarbete i Indalsälfven. Genomsnittsarbetaren i
Indal hugger och kör timmer i skogarna vintertid, flottar timmer sommartid och
sköter sin jord och sin boskap pä lediga stunder. Ett beklagligt förhållande
härvid iir dock det, att skogarna, där han fäller timret, oftast äro bolagsskogar,
och jorden som han plöjer, ofta är »bolagsjord» eller arrenderad jord.
Måhända minskar denna omständighet inte litet intresset för arbetet här hemma.
Därtill kommer, synes det, en förunderlig okunnighet om det egna fosterlandet
och dess resurser, hvarför enda utvägen, när det tar emot. litet här hemma,
förefaller vara — Amerika i st. f. en annan af Sveriges olika landsändar.
Äfven här kan skönjas en upplösning i allmogens kärlek till jordbruket
och hemorten. En orsak härtill har nog varit den yngre befolkningens
(bondsöner och -döttrar, drängar och pigor) rusning till industricentra.
Sågverksindustrien vid Medelpadskusten har slukat massor af ungdom. En annan orsak
har varit så mänga bondehemmans förvandling till bolagshcmrnan. hvilka
utarrenderats eller fått ligga för fäfot. En tredje orsak är nog allmogens rätt
djupt rotade föreställning, att det. inte så mycket lönar sig att drifva
jordbruksarbetet, att inte jordbruket häruppe kan blifva en verklig hufvudnäring
såsom i andra delar af Sverige. Så har mången allmogeson inte riktigt fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
