- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVII : Utdrag ur inkomna utlåtanden /
181

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PASTORSÄ M BETENA.

181

barndom, och den koja, dit de blefvo drifna, när de skulle sätta benen under
eget bord. Så danas förnöjsamma sinnen! ! !) Skolgång i åratal och läxornas
mångfald göra barnen främmande för ocb odugliga och häglösa i fråga om
kroppsarbete. Då dessa ynkedomar själfva få barn. äro de i regelu ovilliga
och odugliga att fostra dorn. »Dc ska väl snart i skolan.» Och så kommer
elf. nytt släktled i skolan. Den brist på fostran de rönt i hemmen har redan
vid skolålderns inträde inplantat hos dem egoismens lifsmaxim: min vilja, mina
önskningar äro den enda lag, hvarefter jag ämnar rätta mig. Redan vid 7 å
8 års ålder således äro våra skolbarn ett niissriktadt, själfsvåldigt och
hopplöst släkte. Betrakta \i skolbarnen, så synas do vara ledsna, gäspande, utan
lust och därför utan förmåga till arbete. Och då skolgången är slut och de
skola ut i lifvet, sakna do allra flesta nästan alla förutsättningar för att kasta
sig in i och att med kraft och framgång upptaga kampen för tillvaron.
Allraminst duga de till det hårda arbetet, som är det för landsbygden naturliga,
jordbruksarbetet. Icke just lättsammare är det på landsbygden numera sä
vanliga arbetet mod skogsafverkning och skogsförädling. At dessa arbeten
skola de nu ägna sig dessa bain, som sällan i hemmet, sällan i skolan fått
det ringaste begrepp om betydelsen af ordet arbetsintensitet. Där stå de
nu rådlösa, modlösa, viljelösa, förtviflande. Då öppnar sig en ljusning för
dem. Ett stort land finnes i väster, och det öfverttödar af dollars. Att det
kostar arbete pä lifvet att förtjäna dessa dollar, det hafva de ej fått lära
sig. Kunna de fara till det. stora landet, så bär det åstad.

Ett särskildt drag af det svenska högmodet visar sig i den skarpa
gränslinjen mellan manligt och kvinnligt arbete. Möjligen kan en kvinna förrätta
vissa slags mansarbeten, såsom gödselkörning och dylikt. En man äter vill
aldrig här i Norrland sköta ladugarden, mjölka, sticka, spinna m. m. En
ung man frän Ångermanland hade i barndomen hjälpt sin moder med
bageriarbete, som ban sålunda lärt sig. Men hellre än han lät titulera sig för
bagare, for ban till Amerika. Där fick ban pä sin lott att mjölka kor. Där
kunde han öfverlcfva en sådan olycka. Där har han nu sin ganska rikliga
utkomst af ett arbete, som liär anses ytterst nedsättande för en karl.

Att barn, med hvilka föräldrarna sysselsätta sig så litet som möjligt,
blifva främmande för föräldrarna, sakna kärlek till både föräldrar och hem,
behöfver icke bevisas. Få barnen i sina hem höra något om värt fosterland,
sä är det oftast det, att detta land rakar vara den sämsta plata, som tinnes
på den här planeten. Pieteten för hemmet, känslan för att fädernetorfvan
borde fa vara kvar i egna eller någon familjemedlems händer saknas nästan
alldeles. Bästa beviset på detta är, att mangen bondson, som af sina föräldrar
fatt deras hemman för en ringa styfver, strax försäljer hemmanet för en
mångdubbelt större köpesumma. Huru det med dylikt för ögonen går till
vid många arfskiften behöfver ingen närmare beskrifning. Sedan man för
det sålda fädernehemmet fått största möjliga kontanta valuta, blir man arbetare.
Erkännas må, att en del af dessa sköta sig, och försöka då på ett eller annat
sätt skaffa sig jord. Mon en ganska dryg procent förstör snart det ärfda
kapitalet, och snart äro dc utan penningar, utan fast bostad, utan hem. Det
industriella arbetet i Norrland, timmerafvcrkningcn, lämnar dem god förtjänst,
men icke jämn sysselsättning. TJnder mellantiderna nppätes, uppsupes och
bortspolas förtjänsten, och så börjas det från början igen. Under tiden gifter
sig arbetaren, hyr sig ett ruin ocli ökar familjen. Inträffar så sjukdom för
arbetaren eller dör han, komma i regeln hans efterlämnade hustru och barn
pä fattigvården. Denna senare växer oss öfver hufvudet, och det är do
besutna bönderna som fa betala fiolerna. Om arbetaren förtjänar 5, 0 eller 7
kronor om dagen, undandrager han sig emellertid att betala utskylder. Många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutdrutl/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free