Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 BMIGKATIONSUTREDNINGRN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
remisserna och lockar många. Därtill kommer, att tidningar, särskildt
canadensiska, och en mängd från Amerika utsända lysande prospekt genom
sina förespeglingar draga många, som hafva intet att förlora men allt att
vinna. Manga fall iiro ock bekanta, dä utvandrade personer hemsända till
syskon och anförvanter biljetter och respenningar, hvarigenom mänga drifvas
till utvandring som annars skulle förblifvit i hemlandet. Pä besök i
hemlandet. varande svensk-amerikaner hafva ock genom sina lockelser dragit många
med sig vid återfärden. Bref från utvandrare är jag icke i tillfälle att citera.
Jag har läst sädana, som i grella färger och skrytsam ton skildra den nya
världens härlighet. Efter den stora krisens utbrott har dock tonen dämpats,
och många bref hafva innehållit varningar för emigration.
4:o) Att missnöje med de politiska förhållandena i Sverige föranledt,
någon till utvandring är icke bekant. Däremot hafva här pä orten, synnerligast
i cn af socknarna, åtskilliga unga män drifvits åstad af fruktan för den länga
värnplikten, hvilken hos en del närmar sig till verklig leda. Det vill ock
nästan synas, som skulle en del människor nu för tiden lida af ett slags
»allmänt missnöje», alstradt af allehanda orsaker, såsom oordentligt lefnadssätt,
slösaktighet ocb njutningslystnad, möjligtvis ock af en viss degeneration eller
»ärftlig belastning» till följd af spritmissbruk, nikotiuförgiftning m. m. i
föregående släktled. Kanske böra vid fråga om de »inre» orsakerna till emigration
dylika omständigheter icke lämnas alldeles obeaktade. Därom vågar jag dock
icke uttala något bestämdt omdöme.
ö:o. Svårigheten för den ungo cgcndomslöse arbetaren att komina i
besittning af egen jord och eget hein spelar också in. Förenkling af formerna
för egnahemslånen är nödvändig. Jorddelningen, som nu beskattas i form af
stämpclafgifter in. m., bör underlättas, och landtmäteriet ombildas, så att
laudtmätaren blefve en af staten atiönad tjänsteman, som kunde fullgöra sina
förrättningar efter billig taxa. Nu hafva flera drifvits att sälja siua hemman
och emigrera af fruktan för skifteskostnader.
Refsund den 8 augusti 1JI08.
O. Löf venmark.
Kontraktsprost.
B jur holms pastorat Västerbottens län.
Det iir egentligen den ekonomiska ställningen i hembygden, jämförd med
den något gynnsammare ställning, man hoppas vinna i utlandet, som
utgjort den viktigaste driffjädern till emigration härifrån. Befolkningen i Bjnrbolm
utgöres hufvudsakligen af bönder, torpare och åboar å bolagshemman. Hittills
liar deras bästa inkomst erhållits af timmerdrifning, flottning o. d., med
undantag för de få som haft skog kvar till afsalu. Klart är att detta varit
till stort men för jordbruket, som under tiden försummats. Dä
trävaruprisen stå högt och timmerdrifningen i följd däraf blir lifligare, reder folket
sig någorlunda. Men dä denna inkomstkälla minskas, visar sig jordbruket,
i det skick det nu befinner sig, icke kunna föda sin man. Tillstöter så ett
eller par svagår, blir det på många ställen nöd. Från de fattigare familjerna
måste dä barnen lämna hemmet så tidigt som möjligt för att försörja sig
själfva. Mången försöker därvid att kunna komma till Amerika, icke just
därför att hågen står mest dit, utan emedan man hoppas lättast, kunna slå
sig fram där. De flesta tänka, då de lämna hembygden, snart komma
tillbaka. Men det händer dock sällan, vare sig de sakna medel eller icke längre
kunna finna sig i hembygdens blygsammare förhållanden. Jag tror dock, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
