Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
oftast i afseende på byggnadssätt, storlek och inredning mycket öfrigt att
önska. Snarast utgör den i flertalet fall exempel på, huru dylika
arbetare-höstäder ej borde vara beskaffade. Trängsel, mörker, fukt, drag och ej så
sällan smuts är hvad man i dessa vår kanske mest nödvändiga arbetareklass’
bostäder tyvärr alltför ofta får skåda. En dylik statarcs lön uppgår i allmänhet
(i de fall jag påträffat) till mellan 200 och 300 kronor per år, hvartill
komma en del födoämnen in natura, hvilka dock sällan eller aldrig äro
tillräckliga för familjens behof. Hela en dylik statarcs arbotstid är ägnad
uto-sIutande åt hufvudgården. Med den långa arbetstid (c:a 12 timmar) och det
ansträngande arbete, hvilka i vanliga fall förekomma, blir naturligtvis hvarken
tid eller kraft öfrig för stataren till privat arbete. Några slag af försäkring
eller understöd vid sjijkdom, olycksfall eller dödsfall förekomma i vanliga
fall ej. Blir familjefadern långvarigt eller obotligt sjuk, eller blir ban af
andra orsaker arbetsoduglig, eller skulle ban aflida, kastas de öfriga,
minderåriga eller till kroppsarbete olämpliga familjemedlemmarna utan vidare
ceremonier in på ifrågavarande kommuns fattigvårdsiurättning. Statarne
antagas i allmänhet per ar, och, som man af det föregående kan förstå, lefva
de flesta statarefamiljer i ett ständigt tillstånd af verklig, djup fattigdom.
Det gäller vanligen för dem endast, att kunna skaffa bröd för dagen åt sig
själf och sin familj. Att ställa sträfvandena högre ocb på framtiden, därom
kan för statarne undor nuvarande förhållanden ej blifva tal. Att under dylika
förhållanden ombyte af plats och bostad ofta förekommer är naturligt. I
verkligheten finnas också mänga stora egendomar, hvarest alla eller flertalet
statare årligen ombytas. Endast till undantagsfallen torde det böra, att en
statare bela sitt lif förblir bofast å samma egendom ocb bebor samma stuga.
Från dessa statarefamiljer är det vi nu årligen se en stor armé af
arbets-dugliga unga män och kvinnor lämna landet för att i utlandet, särskildt
Förenta Staterna, söka, om icke sin lycka, så dock en mera människovärdig
tillvaro. Och huru kunna vi väl för närvarande vänta eller begära annat af
dem! Hvilken framtid skymtar väl tör de i dessa statarefamiljer uppväxande
unga människorna? Antingen att kvarstanna i hembygden, för att frivilligt
gä till mötes ett lif af hårdt arbete mot ersättning af nätt och jämt sä
mycket bröd, som behöfves för lifvets uppehälle. I bästa fall kunna
framtidsutsikterna i så fall bli att till döddagar få med sin familj bebo den lilla
statarcstugan. I sämre och tyvärr alls ej ovanliga fall är det dock
fattigstugan. som får blifva den af arbete brutne statarens tillflykt på gamla
dagar. Hvem må därför undra på, att barnen, allteftersom de växa upp ocb
blifva arbetsdugliga, om möjligt söka lämna hemorten för att söka ett
tacksammare arbetsfält? Klart är ju, att det år i första rummet just den mera
intelligenta, pigga och företagsamma delen af de unga, som har nog
företagsamhet och energi att söka sig till andra trakter, där deras arbete bättre
betalas. Den trögaste och ointelligentaste, kroppsligen såväl som andligen
sämst utrustade delen af befolkningen blir dock, som naturligt är, kvar i
hembygden.
I motsats mot hvad förhållandet var å Gottland se vi alltså, att här i
mellersta Sverige bortflyttuingen från landsbygden (till Stockholm eller
utlandet,) har i första hand ekonomiska grunder. De mörka framtidsutsikterna
för jordbruksarbetaren, speciellt stataren, rentaf tvinga de mera tänkande
och företagsamma unga männen och kvinnorna bort från sin hembygd till
andra platser, där både det närvarande och framtiden för dem ter sig mera
lockande.
Af det föregående har redan, som jag hoppas, klart framgått, hvar
orsakerna till den nuvarande emigrationen frän en del hufvudsakligen åker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
