Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
torde icke viicka undran. Ilen någon synnerlig utvandring af dessa kan icke
äga rum, enär de oftast äro medellösa.
Såvidt jag uppfattat, bestå länets utvandrare af merendels ungt folk,
söner och döttrar frän mindre landtgärdar eller undantag, hvilka, om de
finna framgång i det nya landet, sända medel till hemma kvarvarande för
öfverflyttning.
Det skulle således icke vara några omedelbart tryckande förhållanden
här hemma utan dess mera lockande och belt visst öfverdrifna skildringar
af ett friare arbete på färre arbetstimmar samt därjämte känslan af att fä
sammanlefva med förut utvandrade anförvanter, som väckte tanken på
öfverflyttning, till hvilken medel ofta nog sändas från de förut utvandrade.
Härtill torde äfven böra läggas de sociala missförhållandena i hemlandet, framför
allt klasskillnaden, hvilken är betydlig mellan den storvulne godsägaren och
den mindre hemmansägaren samt mellan denne oeh törparen eller statareu
och hvilken verkar i hög grad tryckande t. o. m., som det uppgifves, bland
dessas barn i folkskolan.
Denna klasskillnad torde måhända vara den mest verkande orsaken till
utvandringen.
Uppsala den G april 1908.
Ax. von Stapelmohr.
Förste provinsialläkare.
Odeshöijs distrikt. Östergötlands län.
Distriktet består af två härad: det till Östergötlands rika och bördiga
slättbygd börande Dals härad, trakten omkring Vadstena stad, samt del. söder
därom och genom sjön Tåkern och Dagsmosse därifrån skilda och till största
delen af skogsbygd, den s. k. Holaveden, bestående Lysings härad. Från
Dals härad torde i emigrationen hafva deltagit nästan endast den tjänande
klassen, och äfven denna i ringa utsträckning. Anledningen torde vara att
sedan gammalt tillgången pä arbetsfolk och arbetstillfällen är reglerad, och
möjligheten att förskaffa sig ett hem för äldre dagar tyckes ungefär
motsvara behofvet häraf. Från Lysings härad, skogstrakten, den bergiga och
oländiga bygden ined den svagare ekonomien och den jämförelsevis i stor
utsträckning fattiga befolkningen, har emigrationen också ägt rum i stor
utsträckning. Befolkningen har på 20 år minskats med c:a 10 %. Svårigheten eller
omöjligheten att, trots allt slit och släp, skaffa sig en tryggad existens för
äldre dagar har direkt utgjort anledningen till emigrationen. Möjligheten för
arbetaren att åstadkomma ett eget hem har här i själfva verket icke existerat,
tv äfven om han lyckats under mödor och försakelser spara ihop något härför,
har ej en jordbit, ja icke ens en oländig stenbacke, kunnat fås att köpa, ville
han ock väga upp den mod guld. Den som låtit locka sig att mot dryg
af-gäld bygga på andras ägor och med svett och möda odlat en teg, har alltid i
sinom tid fått erfara att jordägaren då fått behof af platsen. Jämte denna
emigration af folk, som för alltid vändt fosterjorden ryggen i hopp om en
lifsvärdigare tillvaro i Amerika, har i rätt betydlig grad emigrerat en annan
skara, nägot bättre situerad, därtill ej i förstone sä utblottad, med den afsikt
att, sedan man i Amerika tjänat, ihop medel, återvända till hemmet och
fosterlandet. Härvid afses de kraftige, fysiskt och andligt bäst begåfvade
nuge män, som, t. ex. vid delning med syskon, ej kunnat få egen
heinmans-lott eller som eljest besuttit mod och kraft att bryta sig en framtid. Några,
de bäst utrustade, hafva lyckats öfver förväntan och stannat kvar i det nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
