Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROV INSTÄLLA K ARNE.
193
landet, en oersättlig förlust för Sverige; andra hafva af olika anledningar
misslyckats och försvunnit; men en del åter hafva med sina surt förvärfvade
och sparade medel återvändt och köpt sig hemmansdelar här hemma och
med sin inhämtade världserfarenhet, ökade intelligens och vidgade omdöme
bidragit till hembygdens och därmed fosterlandets förkofran. 1 denna mening
har äterinvandringcn varit att anse som högeligen önskvärd och gagnelig.
Väl ha i några få fall, ehuru i försvinnande ringa antal, äfven återvändt
personer med försvagad eller bruten hälsa, hvilka därefter för någon tid legat
anhöriga eller samhället till last, men har detta iigt rum i ytterst obetydlig
grad och torde intet betyda i jämförelse med den utveckling och det
ekonomiska uppsving den öfriga återinvandringen medfört.
Ödeshög den 30 december 1907.
11. Hemming.
Eksjö distrikt. Jönköpings län.
I)c flesta utvandrare pä landsbygden tillhöra dc mindre bemmansägarnes
eller brukarnes klass eller ungdom ur den tjänande klassen.
Hvad dessa klassers ekonomiska, sociala och hygieniska lefnadsvi|lkor
beträffar, så får man väl anse deras ställning här som annorstädes klen.
Bäst bland dessa element har gifvetvis den tjänande ogifta klassen, utgången
frän de fattigare hemmen (torpare, statare och arbetare). Stora löner i
förening med små, verkliga lefnadsbehof (allt fritt utom kläder och nöjen, dessa
senare icke att förglömma) skulle göra deras tillvaro under hälsans dagar
idealisk, om icke varnande exempel för framtida ställning, i deras egna och
andra fattiga hems nödtorftiga, för att icke säga utblottade ställning pa
gamla dagar, ständigt visade dem sitt botande, allt. annat än hoppingifvande
utseende, samtidigt som för det stora flertalet förmågan att. spara af de goda
dagarnas öfverflöd befinnes vara en alltför svår konst. Beträffande
utvandrare-ungdom frän de mindre bemmansägarnes och brukarnes led torde den
ekonomiska ställningen vara sämre, då de ofta utan lön måste lämna sitt arbete
till det gemensamma hemmets uppehållande. Utan utsikt att få kvarstanna
på fädernegården och med förklarlig obenägenhet att tjäna, i andras hein,
torde just dessa fa anses i särskild mån af förhållandena här hemma
preparerade för de »ljufiiga», ofta visserligen öfverdrifna skildringarna af
»frihetslandet och jämnlik betslandet, som : dryper af mjölk och honung» pä andra
sidan af Atlanten, dit sä manga tusen, ja milliontal af fosterlandets friskaste
och arbetskraftigaste söner och döttrar i en hcl mansålder före dem rest och
»nu stå vinkande på stranden» för att mottaga och hjälpa dem till en
be-kymmersfri tillvaro eller, om lyckan är bevågen, till den hemma sä förhatliga
öfverklassens alla afundsvärda fördelar.
Af personer, som själfva kommit med bildning öfver till Amerika, och
där som praktiska män kommit i nära beröring med utvandrande landsmän,
angifvas som de förnämsta skälen till utvandringen följande tvänne: det ena
den absolut som relativt (lefnadskostnaden) betydligt större arbetsförtjänsten,
visserligen under väsentligt ökad arbetsprestation; den andra fruktan för de
usla förhållanden, som i hemlandet så ofta drabba arbetaren och
arbetare-hemmet, när arbetskraften, utan det sparade kapitalet från ekonomiskt bättre
dagar, tynar af och armodets sorgliga skepnad gör sig till objuden gäst i
hemmet.
Eksjö den 23 januari 1908.
A. P. Gustafsson.
13—00767
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
