Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
sättningar för att löna sig lira, ej skötes så intensivt som (let kunde skötas,
om jordbrukaren bättre kände till och beaktade nutidens erfarenheter och
hjälpmedel, och därför kunna nu ej alla familjemedlemmarna få full
sysselsättning hemma, isynnerhet ej under vintern. Såsom talrikt förekommande
exempel på, huru jordbruket underskattas, kan anföras, att bonden reser till
Amerika för att genom arbete förtjäna pengar, ander det ban lämnar sin gärd
att brukas af hustrun, ej inseende, att om ban stannade hemma och skötte
sitt jordbruk intensivt, skulle han förtjäna minst lika mycket därpå och hans
gård alltjämt förbättras i stället för att som nu försämras.
En stenindustri kunde äfven uppammas inom distriktet och gifva
arbetsförtjänst åt en del, som nu utvandra, men företagsamhet och kapital saknas.
Fisket ligger äfven sä godt som nere, men kunde upparbetas och da gifva
existensmedel åt många. Den kraft, som finnes i slättlandets vindar, kunde ock
tillvaratagas för industriella ändamål.
Såsom bidragande omständigheter till att ungdomen ej trifves hemma
utan utvandrar torde kunna anföras, dels att familjen ofta tränger sig
tillsammans om vintern i ett enda rum eller till ocb med i köket för att spara
bränsle, som bär är dyrt, hvilket ju kan framkalla begäret att flyga ut ur
det tränga boet — stora rymliga boningshus äro här vanliga; dels att
kvinnan mycket användes till yttre jordbruksarbete, såsom plöjning,
gödselkör-ning etc.. hvilket torde kännas för henne motbjudande och för mycket
ansträngande.
Härtill kommer att jordbruksarbetaren sättes lägre på den sociala
rangskalan än han borde.
Befolkningen är i allmänhet cij fattig, trots att de naturliga hjälpmedlen
tillvaratagas dåligt.
Såväl bonde- som ännu mera arbetareklassen lämnar sin tribut åt
utvandringen, och vanligen är det de friskaste och intelligentaste af
familjemedlemmarna som utvandra, ofta hämtade ut. af förut utvandrade anhöriga eller
lockade af ryktet om. att någon bekant lätt tjänat mycket pengar därute.
De frän Amerika återinvandrade äro oftast antingen sädana, som hafva
sina gårdar kvar här hemma, eller ock sådana, som i följd af
sjukdom—vanligast neurasteni, lues, tuberkulos, sinnessjukdom — ej kunna existera däruto
och ibland på offentlig bekostnad hemsändas. Om ej i regel sä dock till stor
del anser jag dem vara från synpunkten af hälsotillstånd och arbetskraft ej
önskvärda invandrare, till en mera betydande del utgöras af personer med
bruten hälsa och ofta behäftade med lues och tuberkulos, hvilken sjukdom
för öfrigt här är ganska utbredd.
Borgholm den 29 november 1907.
Karl A. Stenberg.
Ölands ködra distrikt. Kalmar län.
De emigrerande hafva hufvudsakligen utgått från mindre jordbrukare- ocb
arbetarehem, mon bland dem hafva förekommit äfven icke så fä söner af
välbärgade hemmansägare.
Hvad orsakerna till emigration beträffar, sa kunna säsom sädana hvarken
några sociala eller hygieniska missförhållanden sägas hafva spelat någon roll.
och hvad de ekonomiska förhållandena vidkommer, så har sedan länge någon
anmärkningsvärd fattigdom i denna del af landet icke existerat. Befolkningen
är i allmänhet välbärgad, och det allmänna välståndet har under senare tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
