Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
återkomma. De amerikanska läkarne bruka säga dylika sjuka, att klimatet i
Amerika är for hårdt för dem, och råda dem därför att resa hem ju förr
desto häldre. I en af socknarne i mitt distrikt (kanske i flera), där
lungtuberkulos är mycket spridd, säger man, sannolikt ej utan skäl, att den blifvit
så allmän, enär så mycken smitta blifvit spridd genom de mänga
immigranterna, Åtskilliga komina hem för följder af malaria, syfilis etc. Många komma
hem därför att de äro utarbetade af det jäktande säsongarbetet med de mänga
uppsyn i ngsmän nen (basarnc), som »aldrig tillåta en raststund under det
uppslitande arbetets. Jag har funnit åtskilliga af dessa immigranter förstörda för
lifvet. Andra däremot äro endast tillfälligt utarbetade. De tillbringa ofta
sin hvilotid som gäster i sina ofta ganska torftiga gamla hem, och sedan de
hämtat krafter, återvända de ofta till Amerika igen. Jag brukar då ofta fråga:
hvarför reser ni nu tillbaka till det svåra släpet igen? och får då ofta till
svar: »Här är sä trängt och smått hemma, här äro så mänga formaliteter
för allting, här ban I icke 8 timmars arbetsdag», etc. En tjänstflicka sade
en gång: »Jag reser tillbaka, ty här finnas ej varmvattenledningar i köken».
Engelholm den 31 december 1907.
A. Lindstedt.
Oskarsströms distrikt. Hallands Win.
Emigranterna från dessa trakter utgå vanligen från de mindre
hemmans-egarne, arrendatorcrna, torparne och arbetsklasserna. Orsaken till emigrationen
är i de flesta, fall begäret att ekonomiskt förbättra sin ställning, och
uppfattningen att detta i Amerika går mycket lättare för sig än här hemma.
Genom bref från anhöriga eller bekanta, som någon tid vistats i Amerika ocli
antingen haft turen att få bra platser och god förtjänst eller ock i öfverdrifna
ordalag skryta med sina inkomster, lockas många att emigrera. Då man talar
med emigranter om orsaken till deras resa, far man alltid samma svar: den
och den bekante tjänar så och så pass mycket, har en så och så pass god
plats; den eller den kom hem från Amerika och medförde hein efter några
års vistelse där sä och så mänga tusen kronor; och sä vidare, llland de
kvinnliga emigranterna råder ock den uppfattningen, att. de få lättare platser, få
mera ledigt, få gå fint klädda, blifva uppburna, uppmärksammade o. s. v. —
ofta ser man ock att en vanlig enkel bondflicka återvänder efter 2 å 3 års
vistelse i Amerika, och att hon vid återkomsten uppträder i toiletter, som väcka
hennes hemmavarande väninnors bittraste afundsjuka. Sådant lockar, och det
kan man ock höra ibland i uttryck sådana som dessa: se så fin hon har blifvit
pä så kort tid; Amerika är ändå ett bra land, tänk hvad det är lätt att tjäna
pengar där och hvad det skall gå bra att bli gift, när man kan uppträda så
fin; etc.
En annan orsak, som jag ofta äfvenledes har funnit, är begäret att slippa
ifrån värnplikten. Bland allmogen finns ännu hos mången kvar en gammal
inrotad åtrå att på ett eller annat sätt söka krångla ifrån sig den
medborgarplikten, och emigrationen tillgripes af mangen som medel därtill. Man
blir ibland som läkare ombedd undersöka, huruvida utsikt till befrielse från
värnplikten förefinnes. Om så ej visar sig vara fallet, får man det svaret:
ja då reser jag till Amerika, sä slipper jag.
I dessa trakter finnas visserligen ganska många både bönder och arbetare
som i Amerika pä några år förtjänat några tusen kronor och ändå vid
återkomsten haft goda arbetskrafter kvar, sa att de köpt sig en hemmansdel, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
