Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
såsom torpare eller daglönare, synnerligen dåliga. Sedan gamla tider, då
penningen hade helt annat värde än nu, har ingen synnerligen betydande
höjning af dagsverkslönerna ägt rum, och följden har blifvit att fattigdomen
på många håll är tryckande. Endast för att därigenom få möjlighet bilda
hem och familj tar en man i våra dagar ett dagsverkstorp. Han får dä ett.
hus att bo i. hvilket gårdsägaren består, ofta äfven bränsle. Men hemmet
är så godt som utan undantag ytterst dåligt. Det består af ott rum och kök,
det senare vintertiden ofta oanvändbart. Nästan alltid är rummet så lågt i
tak, att en normalt lang person icke kan stå pä långt när rak inne. 1 bästa
fall kan 1 2 fönster sommartiden öppnas, ofta (oftast?) intet. Torpet kan i
vanliga fall föda en ko, ett par lår och några höns. För besittningen af detta
hem, som aldrig kan bli eget hem ocb således ej älskas som det egna, måste
arbetaren göra ett visst antal (60 — 100) dagsverken om året fritt, och
dessutom hvilket är högst betungande — vara skyldig att mot. ett arvode
växlande mellan 50 och 100 öre + mat [jag har, otroligt men sant, detta år
träffat en torpare, som för sitt lilla torp skulle göra GO ärliga dagsverken
fritt och för öfrigt var skyldig göra och verkligen ofta gjorde öfriga dagsverken
för (»liksom far förr 8 skilling» =) - 16 öre per dag och mat] iniinna sig
till arbete vid gården, sä snart ägaren kallar. Han kan ej söka sig lönande
arbete pä annat håll. Barnen, som i fattigdom och försakelser växa upp i
sådana hein, få höra talas 0111 den arbetsförtjänst, som ute i Amerika kan fås,
de se återvändande socknebor, som med två tomma händer utvandrat, vid
återkomsten köpa sig hein och gård. Lusten vaknar, och så snart, — genom
tjänst såsom tjänare eller pä annan sätt — pengar kunnat skaffas, styr inan
kosan ut till Amerika. Ocb bonden ban förstår ej, hvarför ban har sä
svårt. att få folk. Han prisar den »gamla goda» tiden, då en fullgod dräng
betaltes med 30 -40 kr. per år, och då intet torp behöfde stå ledigt af brist
pä sökande, lian tycker sig bjuda sä rikligt betald t, då ban ökat
dagspenningen från ad till 75 à 100 öre — jämte sä stora naturaförmåner.
Torparen har ju ej skatter, jämförliga med hans, och intet tjänstefolk. Han själf,
bonden, drifver landtbruket i hufvudsak som far och förfäderna före honom
och kan niltt och jämnt skaffa pengar, förutom det dagliga uppehället och
kläder, till de stora skatterna och den nästan oundgängliga spriten.
Naturligtvis stanna endast de sämre arbetskrafterna under dylika omständigheter
vid ett jordbruk, som, trots en ypperlig jord, pä grund af okunnighet eller
tröghet ej utbildas eller skötes rationellt. Här behöfves framför allt
upplysning, mycken upplysning; upplysning 0111 hvilka möjligheter till rik afkastning
fädernejorden ger, om man blott, rätt brukar och göder densamma, upplysning
och insikt om, att dåligt födda och däligt aflönade arbetare också göra ett
dåligt arbete; upplysning 0111, att spritdryckerna e.j böja utaa sänka
arbetsintensiteten, och att. de ej äro nyttiga utan skadliga, och upplysning om mycket
annat. Här pä ön torde årligen konsumeras spritdrycker för ett värde af
minst 200,000 kr., hvaremot jag antar, att böcker — nödiga skolböcker
från-räknade icke förvärfvar för 1 % af denna summa. Ivunde nu så mycket
uträttas, att hälften, eller làt vara endast V1 af denna summa i stället för
att användas till alkoholdrycker utbetaltes i arbetslöner, skulle helt visst en hcl
del emigranter kunna finna skälig utkomst hemma utan att. för nöds skull resa
ut. Seden är här — jag har stundom själf sett det — att dagligen traktera
arbetare, isynnerhet handtverkare, med brännvin. Man säger sig i annat fall
ej kunna få arbetare. Nej, må de hällre öka dagspenningen och låta bli
nedsätta arbetsintensiteten med spritvaror. Det uppges — jag har ej sett det
— att i handelsbodarne för att locka kunder trakteras med brännvin. Xej, må
de då hällre sälja billigare och ej kringgå lagen genom att »bjuda» pä sprit!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
