Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
han tror enligt gifna förespeglingar — öfverklass och arbetare äro
likställda.
Här hemma har han aldrig haft en tanke pä sociala förhållanden. Lika
litet har han, på grund af vanans makt, ägnat någon uppmärksamhet åt de
hygieniska missförhållanden, som nödvändigt följde det enkla landtliga hemmet,
där trångboddhet, mindre grad af renlighet, tarflig och enformig kost, som
mången gång hämmade den fysiska utvecklingen, hörde hemma.
Vand vid, som ban är, och uppväxt under sådana förhållanden har allt
detta förefallit honom naturligt; för dessa orsakers skull har väl ännu aldrig
någon emigrerat.
De från Amerika återinflyttade äro. såvidt jag dels af egen erfarenhet
känner, dels upplysningsvis fått kännedom om, ett fåtal, cirka 40 års gamla
personer, som merendels lämnat familjen hemma i gamla landet och efter
10—15 års vistelse i Amerika samlat sig en penning, hvarmed de skaffa sig
ett eget hem, därstädes tillämpande amerikanska ideer, som särskildt i
hygieniskt hänseende sticka af mot omgifvande nejd.
Andra ha. atertagit. sitt förra yrke och hafva under Amerikavistelsen fått
lära sig att energiskt arbeta.
De kunna blifva ett godt föredöme för den säflige nordbon, som af
fruktan för fackföreningstvång ej vågar mången gång möda sig och mod
energi taga i.
Det stora flertalet, som hälsar på i gamla hemlandet vid t. ex. juletid,
synes mig tillhöra en cj eftersträvansvärd assimilations-kontingent.
Hemlandets förhållanden äro blifna dem för små, de se med förakt och
medlidande ned på sin omgifning. Intet är dem till lags, och spörjer man dem
om skälet hvarför, så heter det ofta: »allt här är sä smått och
gammalmodigt!’.
Genom sitt sätt att skicka sig och genom sin yttre comfortabilitet, som
bjärt sticker landets barn i ögonen, utgöra de, da de sa taga sin tunga till
hjälp, farliga värfvare och befordrare af emigrationen.
Högst fä äro de, som på grund af bruten hälsa vändt åter till denna
trakt. Själf kan jag ej erinra mig mer än två, däraf en med tuberkulos.
Seffle i december 1907.
J. F. A. Lindegren.
Kils distrikt. Värmlands län.
Emigrationen torde bäst belysas genom en jämförelse mellan de
ekonomiska men äfven de sociala förhållandena i Sverige och Amerika jämte
beaktande af det inflytande, svensk-amerikanarne som förmedlande länk i detta
hänseende utöfvat.
Att, Amerika förr måste locka all värden genom sin bördiga, fria jord,
sitt guld i sanden och andra lätt bearbetade, rika, naturliga resurser, är lätt
förklarligt. Den ursprungliga dragningskraften minskades dock, allteftersom
resurserna uttömdes, men arbete, intensivt arbete danade nya resurser, och
ännu i vara dagar har Amerika genom högt utvecklad arbetsdisciplin,
arbetsintensitet och arbetsteknik förmått prestera afsevärd tillgång på arbete, med
uteslutande efter skicklighet och flit bedömd, relativt god arbetsförtjänst.
Numera gäller det för den nye invandraren att arbeta och arbeta, intensivt
arbeta och i öfrigt tned omtanke och sträugt bemödande bjuda till i alla at’
8eenden, ifall ban skall någorlunda lyckas i det allt uppslukande
dollarintresset: förtjäna och samla pengar. Gifvetvis har det fåtal, som på förhand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
