Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 »6 EMIGRATIONSUTREDNtNGEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
börligt rationellt oeh intensivt; man är icke tillräckligt företagsam, påpasslig
ocli insiktsfull, gar sa gärna i gamla vanor men ]|röfvar ej nya förbättrade
metoder, men delvis äfven däruti, att arbetskraften i följd af industrien och
äfven utvandringen blifvit både knapp ocli dyr; gamla hypotek, höga
jordpris, höga räntor, traktvis svag jordmån bidraga äfven; likaså landtmannen
svårighet vid afsättning at’ sina produkter, när dåliga landsvägar äro
kommunikationsmedlet och landthandlaren gyllene mellanhand, och vid inköp af sina
förnödenheter, då han får betala med högsta pris men nöja sig med
landt-bodens laga kvalitet.
Jordbruket har blifvit tillbakasatt äfven därför, att värmlänningen haft
förtjänst genom afverkning at’ sina skogar och genom arbete i skogarna,
hvilket är värmlänningens mest omtyckta vintersyssla och ger arbetaren god
lön. Men skogsvården är minimal, skogsafverkningen påminner alltför ofta
om skogssköfling, och värmlänningen iir mer än förr hänvisad till jordbruket
som förviirfskälla. Man får se både bruksbolag, godsägare och virkeshandlande,
som under spekulation i skogsaffärer skörtat stora skogar, bli ruinerade: det
vittnar ej om sunda affärsprinciper och gagnar ej en skogsbygds ekonomiska
utveckling.
Industri- och grofarbetare åtnjuta relativt hög aflöning, men
omkostnaderna äro ock höga; ekonomien undergräfves stundom af slarf, superi eller
hustruns dåliga hushållning. I stället för att rycka upp sig och bjuda till
bär hemma, kan arbetaren utvandra ocb finna sig i den omvandling, hans
gamla människa i Amerika måste genomgå, därest ban där vill existera, ty
där drar man sig icke fram med oarter.
Allmänheten härstädes iir drägligt, delvis tämligen väl situerad och
befinner sig onekligen i ekonomiskt uppsving samt borde genom utnyttjande uf
alla hemtorfvans resurser och uppryckning i öfrigt kunna lefva lugnt och
oberoende och oberörd af inflytelser frän Amerika. Men värmlänningen har
rörligt sinne, mottagligt för intryck, är van att resa landet rundt på
arbetsförtjänst, äger genom praktiska anlag god förmåga att finna sig till rätta och
sbi sig fram i nva förhållanden, lian känner mindre tveksamhet inför det.
nya, okända, mindre beklämning att. lämna hem och härd. Han tager därför
måhända lättare ocb starkare intryck af svensk-amerikanarnes uppgifter än
mången annan landsman. Han har lättare att emigrera. Fästa \ i nu
uppmärksamheten pä det inflytande, svensk-amerikanarne utöfvat på emigrationen,
kan inan ej öfverskatta det. möjligen ana det, om man erinrar sig, å ena
sidan, att nästan hvarje hem pä landet har släkt eller vän ute i Västern,
att alla och en hvar af dessa lifligt korrespondera med sina hemmavarande
bekanta, uppmana dem att komma efter, rosande de amerikanska förhållandena,
sända respengar eller lämna löfte om, ja t. o. in. bevis pa god plats, hvilket
senare tillgår så, att de lyckats bereda sig själfva ny, förmånligare plats på
hand och hålla sin egen tills vidare öppen lör vännens disposition; a andra
sidan att svensk-amerikanarne resa fram ocli åter mellan Sverige och Amerika
och vid sina besök här muntligt och personligt utöfva sin direkta
påtryckning. Svensk-amerikanarne hafva förmedlat bela emigrationen, som, tack vare
deras ödesdigra roll som förmedlande länk, under senaste årtionden verkat
automatiskt, blifvit vana; och utan deras direkta eller indirekta bemedling är
det säkerligen numera knappast någon som utvandrar. Man bör ock fästa
afseende därvid, att i samma män Amerika genom deras utsago stått härligt
och lockande i allmänhetens föreställning, har också Sverige och allt hvad
däruti är sjunkit motsvarande djupt — till ett land. där blott
svårigheter men inga utsikter finnas. Missnöjet har blifvit stort och allmänt,
utvandringen likaså. Man borde fordra, att närmast omgifvande förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
