Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRO VINS [A1.LÄK.A RN E.
•221
går dem väl därute — mod hemmet, och ej sällan torde deras mer eller
mindre verklighetstrogna blomstermålningar af lifvet därute i stora världen
vara den förnämsta orsaken till att utvandringsdriften väckts och underhållits.
Don minnesgodhet och släktkärlek, som de utvandrade i regel visa och som
ofta tar sig uttryck i hemsändande af penningsummor till hjälp eller till cn
Amerikabiljett, utöfvar en ständig dragning på de unga, och denna dragning
utåt ökas vanligen vid sammanträffande med hemåtvändande utvandrare, som,
värö sig de komma pa ott kortare besök eller för att kvarstanna i hembygden,
genom sina skildringar af allt hvad de upplefvat, af de goda
arbetsförtjänsterna, den högre lefnadsstandarden ocb dylikt samt genom sitt själfmedvetua
personliga uppträdande och sina fina kläder underblåsa Amerikafebern.
I allmänhet torde dock utvandringen frän denna bygd under de senare
ären hafva betydligt aftagit.
Aterinvandring från Amerika till hembygden är, ehuru ingalunda regeln,
dock ej ovanlig i dessa trakter, och som allmänt omdöme 0111 de äterinflyttade
anser jag mig kunna säga., att de i regel äro friska, arbetskraftiga och
företagsamma individer, ej sällan i besittning af en sparad penning. En och
annan har återvändt med bruten hälsa, då vanligen till följd af
lungtuberkulos, men detta har enligt min erfarenhet inträffat sa, sällan, att någon
åtgärd till förekommande af dylikt ej synes mig önskvärd.
Ockelbo den 5 april 1008.
Edgar Wikner.
Bergsjö distrikt.. Gäfleborgs län.
Emigrationen har här i trakten varit betydlig, men pä senare ären allt
mer aftagit. 1 Hassela socken, med blott ott ringa antal själfägande bönder,
under det de flesta hemmanen ägas af ott par större trävarubolag, pågår
emigrationen ännu i ej ringa utsträckning, i Jättendal åter, som belt, utgöres
af en själfägande bondeklass, har den pa de sista ären sa godt som
fullständigt afstannat. Socknarna Bergsjö, Gnarp och Harmänger, i hvilka en fri
bondeklass existerar vid sidan af bolagsvälde, intaga med hänsyn till
emigrationsfrekvensen en mcdclställning mellan Hassela och Jättendal.
De klimatiska förhållandena äro ingenstädes ogynnsamma, hvarför orsaken
till emigrationen ej är att söka häri.
Orsakerna till emigrationen anser jag vara följande:
1) Förespeglingar frän släktingar och vänner i Amerika om bättre
förhållanden därstädes än i hemlandet samt eventuellt fribiljetter.
2) Den omständigheten, att bondehemmanen i allt större utsträckning
öfvergå i bolagens ägo och därmed följande fattigdom för arrendatorerna till
dylika hemman. Den åsikten är här på orten allmän, att landbönder (sä
kallas bolagsarrendatorerua) och fattigdom böra tillsammans, under det ett
visst välstånd åtföljer den själfägande bonden. Arrendatorernas ogynnsamma
ekonomiska ställning torde till stor del hero pä den osäkerhet, som medföljer
deras ställning, i det bolagshemmanen i regel utarrenderas blott pä ett år i
sänder. Något intresse för att nedlägga kostnader och arbete på jordbruket
kan under sådana förhållanden ej äga rum, och jorden blir med tiden allt
sämre och mindre gifvande. F-n jämförelse mellan befolkningen i en trakt,
bestående af själfägande bondeklass, och cn annan af bolagsan endatorer, visar
till fullo den stora skillnad, som råder i ekonomiskt hänseende till förmån
för den förra. Att emigrationen skall influeras af detta, förhållande säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
