Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROVI.NSIALLÄKARNE.
Hede distrikt. Jämtlands län.
Allmogen härstädes tillhör hufvudsakligen trenne kategorier: själfägande
bönder, arrendatorer till bolag oeh kronan, samt arbetare. Af dessa äro
bönderna nog talrikast; därnäst komma arrendatorer na, och slutligen arbetarne,
som till antalet mera kunna växla, men nu gifvetvis äro minst talrika. Dä
utvandringen med få undantag när utgår från de förstnämnda slagen, behöfver
endast dessas förhållanden närmare skärskadas. Att utvandring från de
egentliga arbetarne så litet förekommer, synes uppenbarligen bero på att dessa,
hvilkas ekonomiska ställning är sämst, ej så lätt finna utvägar att realisera
en resa till Amerika, som för utvandraren nästan utan undantag är målet.
Modernäringen är här jordbruket, men som säden här ej nämnvärdt mognar,
blir det boskapsskötseln som man hufvudsakligen eller nästan enbart vid
jordbruket lägger an pa.
Så godt som all siid, äfvenså vissa år potatis och alla öfriga
förnöden-beter, som ej boskapsskötseln lämnar, måste tagas frän annat håll, och dä
kommunikationerna äro högst bristfälliga, blifva alla varor genom de långa
landsvägsfrakterna dvra. (Ku del byar och en hel kommun sakna
utfartsvägar till allmänna landsvägen). Äfvenså får bonden eller arrendatorn af
samma orsak ej eljes vanlig ersättning för sina ladugårdsprodukter, och de
kontanter, som dessa behöfva, söka de fylla genom skogsafverkningsarbete.
I)å skogen, dels genom eganderätt till hemman dels genom afverkningsrätt,
hufvudsakligen tillhör bolagen, är det. hos dessa, som biförtjänsterna förvärfva?,
ocb dä dessa förr varit gifvande, hafva arbetskraftenia dragits från jordbruket,
hvilket kommit i andra hand. Ja man har vant sig att anse. att ett jordbruk
i och för sig här icke kan löna sig. Då nu skogsat’verkningen ej lämnar
samma förtjänster som förr, eller åtminstone ej ökats i proportion till dc ökade
lefnadsomkostnaderna, sä torde dessa omständigheter jämte underrättelser om
och troil på bättre villkor å andra sidan hafvet ingifva lockelser till
emigration.
De bönder, som äro i besittning af skog, stå sig naturligtvis bäst, och
numera börja en del bönder återfå sin afverkningsrätt; eljest äro bönder ocb
arrendatorer tämligen likställda. Som en motvikt till arrendet hafva
arren-datorerna ett visst försteg, därigenom att dc i första hand tillgodoses med
arbete af bolagen. Kronoarrendatorerna inneha bland jordbrukarne den sämsta
ställningen, enär de sakna denna de öfriga arrendatorernas förman. Det visar
sig emellertid ingen tydlig skillnad i utvandringsfrekvensen hos dessa olika
klasser.
Skatterna böra knappast, då bondens hemmanär synnerligen lågt taxerodt,
vara en bidragande orsak, ehuru skattetalet per fyrk iir mycket högt; däremot
torde man i dessa trakter finna vägunderhållet drygt och besvärligt.
Hygieniska förhållanden i hemmen äro ju mångenstädes dåliga, helst
soin man ännu, ehuru numera på enstaka ställen (dock icke sä alldeles
enstaka heller), bor i själfva fähusen, i samma afdelning som boskapen, merendels
endast under vintern, men äfven året 0111; mon vid dessa förhållanden är man
van, och dessa drifva nog ej till utvandring. Möjligen kunna de pä sista
tiden mera uppmärksammade timmerkojornas usla skick, hvilket dock i södra
delen af distriktet något förbättrats, inge en del afsmak för skogsarbetet, som
viirkligen på denna grund är hälsovådligt.
Härjedalen iir ju kändt för att vara ett fattigt land, men denna åsikt är
endast till viss grad berättigad, sä till vida att landet är magert och
frost-ländt och icke, såsom jordbruket nu skötes, lämnar full bärgning åt folket; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
