Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - {Inledning}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han gift sig och fått familj; han har kanske fört upp sig en egen stuga,
odlat ett litet potisland o. s. v. Denna plats blir, så att säga, identifierad med
hela hans tillvaro. Det är med smärta han ryckes bort härifrån. Äfven vid
ett sågverk inom samma län eller landsände skulle han känna sig främmande.
Det uppstår leda hos honom vid tanken att börja på nytt igen inom landet.
Då kommer planen på Amerikafärden. Därute har han släktingar eller
vänner och religiösa samfundsbröder. Och Obbolabon — t. ex. — torde
föredraga att ge sig i väg öfver de väldiga lands- och hafsvidderna bort till
Seattle, Wash., framför att söka sig arbete och slå ned sina bopålar i
Sundsvallsdistriktet.
Den andra kategorien är företrädd af — låt mig säga — en 25—30
ärs man, som arbetat inom olika delar af landet eller vistats något år i Norge
eller under loppet af något eller några år farit på sjön. En sådan man,
hvilken i unga år satts i rörelse och kastat sig från den ena landsändan till
den andra, från det ena landet till det andra, har, synes det, större
benägenhet för utvandring än den, som rört sig inom ett begränsadt område. — Det
skulle för öfrigt vara intressant, om man kunde erhålla någon upplysning
angående de från Norge återinvandrade svenskarnes stabilitet. Mig förefaller
det, som skulle ej så få af dem något år efter sin hemkomst gärna vilja
styra färden öfver Atlanten.
Jag mötte åtskilliga tecken på smärre lokala »epidemier» af
»utvandringsfeber». En för öfrigt rätt omfattande sådan hade ovedersägligen
uppstått i Obbola på grund af den i utsikt ställda nedläggningen af
verksamheten och det därmed följande osäkerhetstillståndet för arbetarne. — Det
synes fortfarande förekomma, att utvandrarne slå sig ihop i klungor från samma
bygd. Och därom råder intet tvifvel, att tryggheten om sällskap med vänner
och kamrater underlättar färdens anträdande. Allt emellanåt torde sådana
små hopar slå följe med svensk-amerikaner, som efter ett besök i hemorten
återvända. Nu kan ju den frågan inställa sig, huruvida dessa utöfva någon
direkt värfningsverksamhet. Själf har jag emellertid icke funnit något som
helst bevis för att detta skulle ske.
5) Såsom af de ifyllda formulären framgår, träffade jag under resan
samman med åtskilliga söner af själfägande bönder. Helt säkert befann
sig ombord å fartygen bland de kvinnliga svenska emigranterna äfven ett
stort antal döttrar ur samma klass.
Somliga af dessa hemmansägaresöner hade så pass länge ägnat sig
uteslutande åt industriellt arbete, att de i första rummet böra betraktas som
industriella lönearbetare. Åtskilliga kommo direkt från hemmet och hade
knappast haft något förvärf hos andra än fadern. En del hade haft arbete
utanför hemgården, men äro dock att betrakta såsom väsentligen hemmasöner.
Det ges en kategori af hemmansägaresöner, hos hvilken utvandringsorsaken
icke kan uteslutande karakteriseras som bristande näringsutrymme.
Fadern står sig godt, och gårdsbruket bär sig jämförelsevis bra. Barnens
arfsutsikter äro icke små. Men en eller flera söner äro ej nöjda med denna
lott. De önska köpa sig någorlunda stora gårdar utan att behöfva skuldsätta
sig alltför mycket. Och de tro, att de genom en tid af hårdt arbete
och sträng sparsamhet ute i Nordamerika skola kunna förse sig med
förutsättningarna för dessa planers förverkligande. — Det var just bland
hemmansägaresönerna, jag företrädesvis fann dem, hvilka gifvit sig i väg som
blott temporära utvandrare.
Från nästan alla de hemmansägaresöner, med hvilka jag samtalade,
hörde jag en stark klagan öfver de höga skatterna. Några, men få, nämnde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
