- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VII : Utvandrarnes egna uppgifter /
16

(1908) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - {Inledning}

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


7) Endast en af dem, med hvilka jag samtalade, hade varit arrendator.
Orsaken till hans utvandring var helt enkelt den, att arrendet icke burit sig,
och nu hade han bröder ute i Amerika, hvilka hjälpte honom öfver.
Åtskilligt af hvad här sagts om söner till hemmansägare gäller äfven sådana
till arrendatorer.

Blott ett ringa fåtal af dem, med hvilka jag samtalade, tillhörde
kategorien torpare och torparesöner. De voro allt för få, för att man af deras
uttalanden skulle kunna draga några mer allmängiltiga slutsatser.

8) Från samtalen med drängar och öfriga jordbruksarbetare har jag
det intrycket, att deras ofta, för att icke säga ganska allmänt, förefintliga
missbelåtenhet icke gäller så mycket själfva lönerna som mat-, bostads- och
arbetsförhållandena, sådana som dessa gestalta sig särskildt hos
hemmansägarne. Några egentliga herrgårdsdrängar råkade jag näppeligen.

Visserligen hörde jag från denna kategori önskningar uttalas om tillgång
till egna hem. Dock doldes ofta dessa önskningar i ett rent negativt klander
af den nya egna-hems-lagen. — Såvidt jag nu kan erinra mig, hörde jag
emellertid från deras sida icke uttalas någon leda vid jordbrukarelifvet. De
ekonomiska villkoren voro för dem härvidlag de afgörande.

9) Hvad de af mig utfrågade arbetarne inom industri, handel och
sjöfart
beträffar, så har jag på frågoformulärens afdelning »ekonomiska
uppgifter» sökt noggrannast möjligt återge resultatet af samtalen med dem.
Under samtalens gång klagade de starkast öfver:

a) De höga hyrorna och den däraf orsakade svårigheten att skaffa sig
drägliga bostadsförhållanden. Från stora och små städer såväl som från
industriorter å landsbygden — från alla håll hördes samma visa. Från sådana
norrländska sågverk, hvarest arbetarne bebo lägenheter, upplåtna af
vederbörande arbetsgifvare, gåfvos likaledes vittnesbörd om trångboddhet. Behofvet
af rymligare bostäder kan i många fall te sig som mindre kännbart för en
del af den svenska arbetareklassen. De äro vana därvid. Det förefaller
ofta, som skulle de på ett rent af obegripligt sätt finna sig ganska väl till
tåls i sin boningsträngsel. Men när så bref komma från emigrerade fränder
och vänner, hvilka meddela, att de ha 3 à 4 rum och kök — eller, som de
uttrycka sig efter amerikanskt talesätt, 4 à 5 rum — hvilkas litenhet stundom
förtiges, då vaknar hos dem starkt behofvet af större utrymme, då börja de
verkligen förstå och känna, hur olidlig deras trångboddhet är. Så komma
de utvandrade tillbaka på besök. De berömma åtskilligt här hemma, de
klandra åtskilligt. Men det är ingenting, som de klandra i högre grad än
just arbetareklassens ogynnsamma bostadsförhållanden. Samtidigt berätta de,
huru arbetare — naturligtvis under tider af god arbetstillgång — i deras nya
land bo. De tala om de fyra, fem rummen (»bed-room», »parlour»,
»dining-room» = sängkammare, förmak, matsal — alltså riktigt herrskapsställe!) med
badrum och W. C. Att det allt emellanåt är mycket dåligt byggda hus —
vare sig af sten eller trä — med kalla, trånga, ljusfattiga rum, att äfven
bland värt folk därute massor af familjer måste nöja sig med betydligt mer
begränsadt utrymme, det är förhållanden, som icke sällan förtigas. — Under
denna färd har emellertid hos mig den öfvertygelsen skärpts, att ingenting
kan ha en större betydelse för utvandringens minskande än just bättre och
billigare bostäder åt folket
.

b) Gång på gång kommo äfven industriarbetarne under samtalen till
detta tema: de höga skatterna. Åtskilliga af de ifyllda frågoformulären låta
också veta, till hvilken höjd skatterna kunna stiga å vissa orter i landet.
Men alltjämt, när de talade om och äfven klagade öfver dessa tunga pålagor,
uttryckte de sig på ett sätt, som gaf mig det intrycket, att de dock ansågo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutvandr/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free