Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - {Inledning}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag samman med svensk-amerikaner i skilda ställningar, såsom läkare,
advokater, prästmän inom skilda kyrkosamfund, ingenjörer och affärsmän samt
tidningsmän och yrkesarbetare. På återfärden från Boston till Liverpool och
från Grimsby till Göteborg hade jag sällskap med öfver 200 svenska amerikaner,
af hvilka de allra flesta skulle resa hem på ett kortare besök. Ett tjogtal
eller måhända några flera hade för afsikt att för alltid återvända till det
gamla landet. Majoriteten af dessa två hundra utgjordes af yrkesarbetare och
familjearbeterskor från de östra staterna. Dessutom befunno sig ombord trenne
näringsidkare inom möbeltillverkningen, en från Boston och två från Rockford,
Ill., några farmare, skogs- och grofarbetare från norra mellan- och
väststaterna etc.
Jag fann bland svensk-amerikanerna, att de i regel hyste ett lifligt
intresse för våra dagars Sverige och att de klart insågo nödvändigheten af,
att vi här hemma måtte satta alla krafter till för att inskränka
utvandringsfloden. Jag tvekar ej att säga, att det stora flertalet af dem såg
emigrationens orsaker i bristande ekonomiska utkomstmöjligheter inom hemlandets
jordbruk och industri, i härskande byråkratiska uppfattningar och anstalter,
i klasskillnaden och den sociala undervärderingen här i Sverige samt i den
långa värnpliktstiden. Den inskränkta politiska rösträtten omnämndes också.
Likaledes, af ett par interlokutörer, statskyrkoväsendet, de höga fursteapanagen
och ämbetsmannalönerna. Särskildt från luterskt-prästerligt håll uttalades
beklaganden öfver den socialdemokratiska rörelsens och de kultur-radikala
idéernas växande utbredning här i landet, den luterska kyrkans minskade
inflytande samt Sveriges slapphet mot Norge 1905. (Hvad den sistnämnda
punkten beträffar, så hörde jag å andra sidan flera svensk-amerikaner,
enkannerligen äldre sådana, uttala sin synnerliga tillfredsställelse öfver
unionskrisens lösning med fredens bibehållande.)
Jag sammanträffade med åtskilliga, hvilka under något af de närmast
föregående åren varit på besök i hemlandet. De hade öfverraskats, yttrade
de allmänt, öfver det materiella och andliga framåtskridandet här hemma.
Men de hade ofta funnit lefnadskostnaderna och skatterna alltför höga i
förhållande till bönders, arbetares, småborgares och vederlikars inkomster. Inom
näringslifvet ginge mångt och mycket ännu alltför sakta här. Och
klassdistinktionerna vore dem fortfarande stötande.
En man, som föreföll vara relativt förmögen, hade för något år sedan
med sin familj afrest till sitt fädernesland i akt och mening att här bosätta
sig. Han ärnade inköpa en större jordegendom. Han reflekterade också på
några salubjudna sådana. Men hvart han vände sig, skrufvades prisen upp
oskäligt högt; och till sist beslöt han sig för att ställa färden tillbaka till
Amerika. Han är återkommen till Worcester, Mass., hvarest han har
affärsverksamhet.
Ehuru det onekligen bland svensk-amerikanerna rådde mycken okunnighet
om Sverige, sådant det är just nu, många vrångmeningar om och betydlig
underskattning af svenska förhållanden, mötte jag ingen ovilja mot tanken på
en talrikare återinvandring hit. Särskildt hörde jag den förmodan uttalas,
att en del yrkesarbetare i de östra staterna möjligen skulle vara villiga att
resa hem och bli jordbrukare, ifall jord erbjödes dem på goda villkor i det
gamla landet. De, hvilka slagit sig ner såsom farmare i de norra
mellan- och väststaterna, vore sannolikt mindre benägna för återflyttning; de dragas
i stället ännu längre västvart. Den iakttagelsen kan man lätt, nog göra därute,
att för de invandrade svenska familjer, hvilkas barn börjat gå i de allmänna
skolorna — och det göra ju, praktiskt taladt, alla —, ställer sig återflyttningen
ytterst svår. De amerikanska »public schools» äro framför allt härdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
