Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - {Inledning}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flickorna åter ha ofta nog sjukliga eller åtminstone mindre, spädare, ibland
tämligen förkrympta utseenden. De rekryteras mest, tycks det, ur
landtarbetarnas, de mindre arrendatorernas och småhandtverkarnas klass. Bland
tjänstflickorna tyckas de som »tjäna bönder» ha det sämst, därför att
arbetstiden är så oerhördt lång och arbetet så hårdt. Att låta 15—16 års
flickor börja sitt arbete kl. 4, half 5 till 5 och utan rast gå på till kl. 10—11
om kvällarna, är omänskligt. De ha värre arbete än drängarna såtillvida, att
de under middags- och kafferaster vanligen också ha att sörja för maten och
diskningen, äfven då de ha utearbete. Likaså ha de efter mjölkningen på
kvällarna att sköta bäddning och sådana innegöromål, som fått stå tillbaka
medan de varit ute i arbete på dagen. På de flesta håll tyckas pigorna
ligga i köket, de kunna således ej komma till ro, förrän alla lagt sig, och
de ha absolut ingenstans, där de kunna vara för sig själfva. Många ha sagt
mig, att det ej varit möjligt för dem att kunna laga något åt sig själfva, —
»trasorna få hänga om en».
»Lönen är ju stor förstås», säga de, när den stigit till 150 kr. »Men
man får ju så litet för pengarna, allting är så dyrt i Sverige.» Oftast
drages som exempel fram, att ett par kängor kosta 12 kr., d. v. s. i de flesta
fall mer än 1 månads lön. »Vi få tjäna en månad för ett par kängor, som
knappt hålla mer än månaden ut, innan de måste lagas, och 4 till 5
månader för en ylleklänning, det är inte mycket en då kan få öfver.»
Mycket sällan tyckas de få kläder af husbondfolket, när deras lön går
upp till 125—150 kr. I sådana fall, där de ej få mer än 60—65 kr. om året,
tyckas de dock få ett par skor och en klänning om året som extra lön.
Det stora flertalet kvinnliga emigranter betala ej heller själfva sin resa;
någon anhörig eller bara någon »bekant» har skickat dem pengar till biljetten.
Hvad som därför ofta drages fram som ett förvånande bevis på, bur mycket
flickor verkligen kunna tjäna i Amerika, är, att de känt den eller den, »som
varit bara 3 eller 4 år i Amerika och redan kunnat betala af sin skuld och
ändå ha pengar att resa hem och hälsa på».
Många ha sagt mig, att, de tyckte det, var svårt att resa och att de helst
stannat hemma, »men man kan ju inte, där är ingen framtid för en i Sverige,
och så är man inte hållen för något. En piga, hvad har hon för anseende»!
Bland dem, som »tjänat herrskap», drages äfven den långa arbetstiden
alltid fram, särskildt att det aldrig blir slut om kvällarna och att de ej ha
någon stund på dagen eller under veckan, som de själfva kunna råda öfver.
Det har ofta dragits fram för mig som ett bevis på, hur bra »flickorna»
ha det i Amerika, att de ha en bestämd eftermiddag hvar vecka ledig utom
söndagen, och att, de på den tiden kunna fullkomligt råda sig själfva, gå ut
eller stanna inne, hvilket de vilja, och ändå vara fria. »Om vi inte gå bort,
när vi äro lediga, så kunna vi aldrig känna oss riktigt fria. Stanna vi
hemma, så fordras af oss, att vi skola vara färdiga att rycka in, om så skulle
behöfvas.»
Öfver de dåliga rumsförhållandena klagas inte så mycket som man skulle
kunna förmoda. Att dela rum med en kamrat tages naturligtvis som en
gifven sak; att bo i köket tycka de dock i regel är svårt, och det tycks äfven
förekomma ofta på landsbygden. Det är egentligen endast de flickor, som
varit någon tid i Amerika, hvilka framhålla rumsförhållandena som en så stor
svårighet och som en af de orsaker, som göra att de ej kunna trifvas att
vara kvar i Sverige.
Jämför man dessa beskrifningar med de skildringar svensk-amerikanerna
ge öfver tjänstflickornas ställning i Amerika, så är det klart, att den svenska
jungfrun skall ha en från vår synpunkt enastående bra plats, om den skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
