- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VII : Utvandrarnes egna uppgifter /
142

(1908) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dana som t. ex. denna: Om jag gick åt skogen en ilag och högg en famn
björkved (detta dugde jag icke till, men vi kunna ju tänka oss det för
re-sonnemangets skull), så tog det bästa delen af en andra dag att köra den
ur skogen hem till gärden och en tredje dag att köra den åt staden. Summa
tre dagar för mig själf och två med Ok. Så fick jag i allra liüsta fall 11
kr. Ingenting är ändå sagdt om skogsvärdet. Elfva kr. förtjänar jag nu på
5 à t! timmar, utan dragare. Dessutom kunde vi icke förlika oss med folket
och orten. Det är en ganska mager trakt. En del bönder äro sa fattiga,
så de se knappt gå vägen. Arbetare bo till och med i jordkojor. Folket
var för resten okunnigt, smutsaktigt, illmarigt, afundsjukt och trätgirigt.

Att Amerikafebern åter grep mig, undrar väl ingen på. Som vi äfven
hade dräng, sa var det icke alldeles nödvändigt för mig :itt vara henimn.
Jag reste åter hit ensam i maj 1904, arbetade öfver sommaren och reste
hem till nyåret. Resultatet af denna resa var något öfver 1,000 kr. plus
mina resekostnader. Vi besiöto nu att. sälja gården. Vi sålde till samma
pris som vi köpt den. lieste så alla tillsammans hit i mars 1905. Efter
ankomsten hit fick min son genast arbete i en maskinverkstad, och jag
började mura. Han har nu 3‘so dollar om dagen. Jag har 60 c. i timmen,
8 timmars dag i staden och 10 utom. Här är nu de mest gyllene tider för
arbetare som någonsin varit i detta eller något annat land på jorden, sedan
vår syndiga värld skapades. Jag har nu byggt oss ett litet hus, som ger oss
‘25 dollar i månaden i hyra.

Så långt min egen historia. Jag vill nu afsluta med några ord om

svenskarnes ställning här i allmänhet, några jämförelser, några egna åsikter,

sådana (le äro, o. s. v.

Den stad jag vistas i liar inemot 30,000 invånare, hvaraf omkring 1,500
äro svenskar. Alla ha naturligtvis kommit hit fattiga. Alla sköta sig väl
och stå sig godt, undantagandes en och annan trashank. En stor del är
välmående. Jag vägar icke säga rika, ty det menas sa mycket efter
amerikansk måttstock. Största delen har eleganta egna hem, pianon eller orglar,
en del häller sig häst och vagn. Alla ha fina möbler och mattor och äta
vid bord med duk pä. Detta är arbetare, märk väl, och gäller om
sven-skarne i allmänhet. I regel bor arbetaren bättre, lefver bättre, är bättre
klädd här än i något annat land. Så t. ex. anser sig ingen arbetarefamilj
ho anständigt med mindre än 4—6 rum och badrum. Om en arbetare i en
stad i Sverige har rum och kök, sä är det storartadt. Hyrorna för
arbetarefamiljer variera från 10 —15 dollar i månaden.

Hur mycket bättre det är för arbetaren här bevisar utan motsägelse de

tusentals, som ärligen besöka fäderneslandet. Ilvilken tjänsteflicka som helst,
som sköter sig, kan, snart sagdt, »iir som helst göra denna lustresa. Har
någon piga i Sverige någonsin sedan hedenhös kunnat på egen förtjänst göra
en lustresa till Amerika? Ilvad som i hufvudsak gör det så svårt för
arbetaren att existera i Sverige är det orimliga förhållande priset pa
lifsförnö-denheter står till daglönen. Jag vill här nämna prisen på några af de mest
allmänna nödvändighetsartiklarna.

En kostym arbetskläder 5 —10 dol 1., bättre till tina dito 10—25 doll.,
arbetsskjortor och .underkläder 35—80 c. per styck, ett par arbetsskor 1’50—
2-so doll., fina skor 2’so—3‘bo, gummigaloscher, de bästa, 1 dollar. Möbler

kosta ungefar en fjärdedel mot i Sverige, men de äro sämre gjorda.
Födoämnena äro i många fall nästan dubbelt emot hvad de voro i den härda

tiden. 60 skålp. hvetemjöl 1 t.o, 25 skålp. rågmjöl 60 c., 1 bushel

potatis 70 c., katfe 15—40 c., socker 5 c., smör 25 c., ost 15 c., allt.

per skålp. (det amerikanska skålpundet är 3 ort tyngre än det. svenska).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutvandr/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free