- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VII : Utvandrarnes egna uppgifter /
155

(1908) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag antager att Ni vet hvad som menas med ordet jllomestead». Det
kostade blott 15 dollar vid anmälan (to file) och 15 dollar vid final
upp-profning (final proof) för 160 aeres af det skönaste land man kan få sr
någonstädes och där jag och min familj sedan varit hela tiden.

Det var da, till en början, glost bebyggdt och längt. till afsättningsorten,
och jag hade på flera är ej mycket kunnat förtjäna för sjukdoms skull, och
den hade kostat mig många pengar, hvadan våra ägodelar voro små, när vi
skulle bosätta oss. Men grannarna voro utmärkt hyggliga, två nya järnbanor
byggdes snart nära intill oss, och, bäst af allt., framtidsutsikterna voro de
allra ljusaste och förljufvade hvarje litet obehag, som trängande behof alltid
medför. Prärien böljade af blommor och gräs det senare somligstädes

ända till 5 fot högt. Jag köpte en hel hop kalfvar, och när fyra år rullat
fram, kunde jag glädja mig åt att äga omkring 35 nötkreatur samt hastar,
svin och ett par hundra höns.

Denna Förenta staternas Ilomesteadslag har varit till ofantlig nytta och
välsignelse för eu väldig skara obemedlade människor. Tusen sinom tusen af
våra landsmän ha begagnat sig af densamma. Och det var ett kraftfullt,
anspråkslöst, arbetsamt och isynnerhet bland vårt eget folk i lifvets strid
för sitt uppehälle härdadt släkte, dessa nybyggare, som gingo ut att röja
mark på 1870-talet. Och de landsträckor, som pä detta sätt kommit i
svenskarnas händer, äro visst inga obetydligheter. Ej heller var nybyggarelifvet
så ödsligt och beklagansvärdt, som det ibland påståtts. Skulle jag önska mig
tillbaka i liden hvilket jag dock icke gör, utan är nöjd med att tiden

går framåt och icke tillbaka — sä skulle jag välja detta nybyggarclifvcts
första skede, hufvudsakligen därföre, att grannsämjan, hjälpsamheten,
vänligheten och tillmötesgåendet var gemytligare då, än under någon annan period
senare.

Som ofvau är nämndt, flyttade vi på vårt af regeringen oss skänkta land
år 1878. Och som dessa rader skrifvas 1907. har det ju vark vart hem i
29 är. Förstås, jag har drifvit jordbruk och odlat hvete, korn, hafrc, råg,
lin (blott för fröets skull), majs, hö och millet samt aflat hästar, nötkreatur,
får, svin och höns.

Jag bor ännu på de 160 acres jag fick af vår regeriug, men har
dessutom land som jag köpt. Efter 18 ar från bosättningen, eller år 1896,
ansåg jag att min egendom, löst och fast, var värd 50,000 kr., ty landet hade

gått upp i värde mycket under tiden. En och annan af mina grannar hade

dock gått förbi mig i förkofran under tiden, emedan jag haft. sjukdom,
dödsfall, olyckor och andra motverkande orsaker att kämpa emot. Dels ock att
mina barn — bland hvilka tre af mina fyra nu lefvande äro skollärare —
gingo i skola mesta tiden under sin uppväxt.

Detta är min lefnadshistoria i mycket korta drag och, enligt min
uppfattning af edert upprop, hvad ni önskade veta. Att däremot finna bot för
emigrationen eller gifva råd för dess motverkande, är vida svårare och vore
kanske icke ens önskvärdt ifall jag kunde. Ty jag anser att utvandringen
har varit och är ännu en god sak för vårt fattiga och i anseende till dess
resurser öfverbefolkade hemland. De. hemmablifvande draga nytta af de
utvandrades ledigblifna platser genom fördelaktigare arbetsvillkor. Äfven de
penningsummor, som ärligen hemsändas till anhöriga från svensk-amerikaner,
torde böra kunna räknas med. Tidningarna visste nämligen berätta att t. ex.
ar 1905 tio millioner kr. sålunda hemsändes.

Sommaren 1901 voro jag och min gumma på ett kort besök bos vära
anhöriga i Norrland. Man må icke förundra sig ötver, att svensk-amerikaner
icke vilja återresa till hemlandet för att bosätta sig; och det vore ett full-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutvandr/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free