Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
]>u landet - tills i nov. 1886, du jag åter, på grund af min fosterfaders
sjukdom, reste hem till Småland. I september 1 *87, efter det min
fosterfader sålt sitt hemman, hvilket han värderade till 7,000 kr., reste jag till
Amerika. Har ända sedan dess vistats här och liar pröfvat olika arbeten, i
det jag verkat såsom murare, träpolerare, gjutare (järngjutare) och de sista
13 åren som silfverpolerare.
Följaktligen borde jag vara kompetent att delgifva några tankar och
intryck från mina erfarenheter och vill då säga, att för min egen person har
jag funnit Amerika bättre än Sverige och Tyskland i mänga afseenden. Först
och främst har jag, såsom alltid varande cn fattig arbetare, alltid varit
ställd i jämnbredd med hvilkeu man som helst, ute på resor, i sällskap, på
politiska möten och andra sociala tillställningar och varit aktad som cn man,
i trots af att jag är svenskbördig. Jag betviflar att en utländing i Sverige
skulle varit så afhållen där som jag och utländitigar i allmänhet äro här.
Sedan komma arbetsförhållandena: Ja. man gör ju beräkning på hundår i
Amerika, och jag undrar om en som komme till Sverige och ej kunde säga
nej och ja ens j>å svenska skulle få lika aflöning med en annan som kunde
tala landets språk? Så påstår man att man är stygg mot greenhorns, ja,
det är livad don stackarn själf tror, emedan han ej förstår hvarom det är
fråga. Att amerikanen understundom gör sig löjlig öfver utländingens
oförmåga att fatta saker och ting, kan man ej gärna klandra honom för. Så ha
vi affärslifvet. En utländing t. ex. har arbete, men dock under små
ekonomiska omständigheter, och går att sätta bo. Han kan då fä köpa hela sitt
bohag utan penningar om så erfordras — ja, men han får betala dyrt, säger
man! Men är det icke värdt några procent mera att få betala huru litet
man önskar pr manad eller vecka? Ja, sä där är det utåt hela linien, man är
aktad (om man sköter sig), man är betrodd, man är värderad, fastän allting
har sina gränser. Ja, somliga ha den idén att då man blifvit medborgare,
kan tala engelska hjälpligt (ty längre kommer emigranten näppeligen) och
börjar att förstå sig på litet politik o. s. v., sä vill man så gärna tro att
man skall duga till både ett och annat, och dä man vid valkampanjen blir
besegrad, sa blir man styfmoderligt behandlad. Sverige har — jag hoppas
— ändrats till det bättre pä de sista tjugu åren, men så långt mina
erfarenheter sträcka sig: livad del hade en fattig arbetare i politiken? Ingen bör
tro att jag vill fälla kränkande och förnärmande yttranden om gamla Sverige.
Nej, visst icke! Jag förstår mycket väl att ett folk danas i förhållande till dess
lagar, och om lagen hade varit närmclsevis lik den amerikanska från 100 är
tillhaka och till nu, så skulle svenskarnes i Sverige tankeriktning varit
annorlunda. Summa: You can not blame a man for wliat he de’nt know.
AHöningarna i Amerika och Sverige samt huru de stå i förhållande till
varupriserna borde ha sitt eget kapitel. Jag vill nu endast niinina något.
I Amerika: daglön 2&o å 2’<& t. o. m. 3 doll. Varupriser: en god hatt 2w>
å 3 doll, ett par goda skor 4‘m> å 5 doll., en god kostym kläder 18, 20, 22
och 2ii doll., o. s. v. I Sverige: daglön samma i kronor. Varupriser: en
god hatt, tl, 8, 10 och till 12 kr., ett par skor 12, 16, 18, 20 och 22 kr. En
kostym kläder 30, 40, 60 ä 60 kr., allting annat i proportion. Endast denna
lilla tabell tyckes mig vara nog för att förstå, hvarföre man reser till Ame-
rika och hvar emigrationslnsten har sitt ursprung.
Den som i Sverige är utrustad för lifvets strider utan kapital har, utom
möjligen undantagsvis, ingen eller ringa utsikt för oberoende. Det finnes ju
personer som komma hit till Amerika endast af spekulation, andra äro
äfven-tyrare, och åter andra äro goddagspiltar som hafva missbrukat den större
eller mindre förmögenhet dc ärfdc i hemmet, och då allt hopp är ute komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
