Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de hit; somliga möjligen blifva bättre Un de voro, andra äter motsatsen, men
alla dessa klasser äro dock i minoriteten, jämfördt med den hvardaglige.
fattige unge man, som då han landat på Ellis Island drar en lättnadens suck
och hans första tanke är: »Om jag nu hade ett bra arbete!»
Jag tänkte nu särskildt ägna mig åt ett, hvad jag tror, missförhållande
i det nutida Sverige och hvilket jag tycker mig iinna utgöra en stor faktor
för utvandringen för närvarande, och det är den ökade värnplikten. Den
stackars fattiga allmogen kan nog icke utan en nära nog gränslös försakelse
bära denna börda, ty den får icke allenast bära en börda af förhöjda skatter,
utan kommer så därtill att då man bäst beböfver sina söner hemma, sä måsto
de gå i fält. Sverige borde allt härvidlag lära af Amerika; bär har hvarje
kommnn sin truppafdelning som får sköta sig själf och komma tillsammans
för öfniug enligt öfverenskoinmelse, och då man skall ha livad Sverige kallar
fältmanöfver, så betalar staten gossarna dagspenning för hvarje dag «le äro ute,
och så få de sitt möteshus, hvad de här ltalla Annory, och militärerna ställa
till sina nöjen ibland, sälja biljetter och skapa på detta sätt pengar för
underhåll. Ja, jag dristar mig att säga att det bästa för vårt moderland just un
vore att slå upp portarna pa vid gafvel och gifva hvarje frejdad man, fattig
eller rik, rösträtt på lika grunder, d. v. s. att den fattiges röst blir lika
stark som den rikes, ty numera måste man nog lära inse att det är
intelligensen bos personen som bör afgöra saken och icke som förr pängar, kalfvar,
hästar och svin. Den tid är numera förbi, dä sådant kan gå för sig utan
ogillande och rubbningar i de breda lagren af befolkningen. Det synes inig
för öfrigt att den ökade niilitarismen i Sverige är utan all grund, ty det bor
så tryggt bland sina klippor och skär, och för öfrigt, 0111 cu stormakt skulle
infalla i landet, (hvilket aldrig kommer på frågan), så blefve det lönlöst att
draga svärdet ur skidan, ty, som sagdt, allmogen är för utmärglad.
Jag och flera med mig undra hvarför Sverige just nu gör så stora
besvär med att taga reda på våra skäl för vår afresa till detta land? Det synes
som att upplysningen bland de styrande och ledande i hemlandet borde vara
sä pass praktiskt, utvecklad, att de visste det ändå, ty skälet är så påtagligt
att det tyckes det är nära nog löjeväekande. I stället borde de ledande i
landet och konungariket Sverige skynda pa med förverkligandet af sina
vackra planer, såsom egna hem och småbruk, samt alt göra ett ärligt
försök att göra det drägligt för gemene man i Sverige, ty det är just han som
i stort sedt emigrerar. Det är mig nogsamt bekant att tusendeu af
svenskamerikanare ha återvändt till Sverige och bosatt sig, hvilka ha i ord och
bild föreställt våra syskon därhemma skillnaden mellan Amerika och Sverige
och hafva med sina gärningar och praktiska handlingssätt visat dem
därhemma, att sedan de varit här och fått en annan syn på tingen, de äfveu
kunna åstadkomma nägot, ja de öfverflygla sina likställda bröder i Sverige i
energi, vigör och skarpsinue, raska i beslut och kvicka i handling, vetande
att tid är pengar.
Jag skulle vilja tillropa mitt gamla fädernesland ett: »Vakna upp
rätteligen!!» Det har ett stort, ‘ hårdt och vidtomfattande arbete att utföra. I)e
som lefva skola få erfara, att det tager generationer för att återvinna livad
en krass, egoistisk klass förstört, men en god början borgar för ett härligt slut.
Må Sveas söner vakna upp som en man och gnugga »gamla skurna lagrars»
stoft ur sina ögon och upprätta landets resurser åt dess kommande barn och
släkten, att de må känna sig stå på en torfva som är deras egen, oafhängigt
deras egen, och följden skall blifva ett varmt patriotiskt klappande hjärta för
hem och fosterbygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
