Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro alla irländare. Jag betalade min skuld i Sverige oih tog min familj
efter. Nu ha vi besökt Sverige två gånger sedan dess. För sex år sedan
köpte jag en farm bär, öster om Fhiladelphia. Den är 40 acres, vackert
bolägen i en korsväg, upptagando tre hörn. Ett stort, trefligt hus, omgifvet
af stora skuggträd. Jag har 700 fruktträd jämte vinrankor och jordgubbar
och andra bär. Jag odlar trädgårdssaker samt hö och höstmajs för kreaturen.
Men konkurrensen är svår här, och priserna äro så låga att det är en dålig
affär för oss småfarrnare. Och jag ämnar sälja sä fort jag kan.
Jag vill på samma gång gifva mitt råd för hämmandet af emigrationen.
Nu är England och Belgien Europas lifligaste industriländer, men dessa
länder ha icke de naturrikedomar och naturkrafter som Sverige. Hvarför är då
inte Sverige ett industriland? Hvarför skall Sverige sälja sina råämnen till
dessa länder och sedan återköpa samma vara förädlad? Sveriges pängar gå
till dessa länder för varans förädling, och svenskarne måste lämna landet i
brist på arbete. Kunde inte detta missförhållande afhjälpas? Jo,
visserligen. Nu ha några få personer grabbat till sig landets största
naturrikedomar, och de försöka att slumpa bort dem så fort de kunna för att bli
millionärer. Sedan får landet lida därför. Hvarför inte sätta sii hög
utförseltull pä deras råämnen, att de voro tvungna att förädla vuran inom
landet? Det fattas företagsamhet i Sverige. Men hvarför icke införskrifvn
driftiga, kompetenta svensk-amerikaner? Jonas Ahlströmer gjorde liknande
och lyckades. Kom ihåg att Amerikas industri går öfver alla länders.
Amerikas varor kunna säljas i Sverige lika lågt som de svenska, fast frakt
och tull Idifvit afdraget och arbetslönen här är tre gånger så stor som i
sverige. Orsaken ligger ju öppen i arbetsmetoder och maskinerier. Kom
iliåg, att svenskarne här hålla de högsta platser inom alla yrken, (iif dessa
driftiga, skickliga svensk-amerikaner ledande platser i alla Sveriges
verkstäder. Låt dem införa amerikanska arbetsmetoder och de bästa och nyaste
maskinerier inom alla yrken. .Man kan tänka sig hvilket lif och rörelse det
■ skulle blifva om dessa kommo tillbaka till Sverige och finge arbeta för sitt
fosterland och icke hade någon hemlängtan mera. Vi känna oss aldrig hemma
här, utan det är som vi voro ute på arbetsförtjänst en tid endast. Och då
’i lyckats samla litet pengar resa vi till Sverige för att stanna där, men
finna Sveriges förhållanden så miserabla, att vi återvända till Amerika igen.
•lag säger icke att Sverige bör taga Amerikas exempel i allting, nej Amerika
har mycket att lära från Sverige också; men jag ser många saker som vore
nyttiga för Sverige. 1 synerhet inom de två yrken, som jag lärt bär, kunde
jag göra Sverige stor nytta. Men inte kan jag resa dit, om jag inte kan få
ett drägligt uppehälle där; då stannar jag här, ty brödfrågan är först af allt.
N:r 213.
N. P. J., Colorado. Emigrerade 1SSS. Från Jämtlands län.
Jag är född i Jämtland 1801 och reste bit till U.S. A. på hösten 1888.
Anledningen till att jag reste var de låga löner bolagen betalte och den nya
tullagen, hvilket gjorde det omöjligt att fa pengarna att räcka till.
Jag vill säga min mening om hur man skall hämma emigrationen. De
stora kronoheramanen i Norrland böra delas upp i mindre lotter och
utlämnas till kraftigt, skötsamt folk mot billig amortering. Kyrkan bör skiljas
från staten och dryckenskapen ntrotas. Ingen bör få vara valberättigad som
ej är absolut nykter o. s. v.
Jag har arbetat i grufvor och stenbrott och med timmerhnggning och
har förtjänat 2 å 3 dollar om dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
